Barnbespisning i Mossebergsskolan år 1963. Skolan uppfördes på 1950-talet som en småskola i den nybyggda stadsdelen Guldheden. Kulturmiljön präglas än idag av den tidens ideal och formspråk. Foto: Hjörnearkivet, Göteborgs stadsmuseum
Skolbyggnader väcker känslor och minnen till liv hos de allra flesta, men husens kulturhistoriska värde har hittills varit höljt i dunkel. Nu släpps rapporten Kunskapsbyggen – kulturhistorisk inventering av Göteborgs skolhus från åren 1950-2000, där Stadsmuseets kulturmiljöenhet har inventerat 91 grund- och gymnasieskolor i Göteborg.
– Förhoppningen är att den ska fungera som ett aktivt kunskapsunderlag i framtida hantering och ombyggnation av skolorna, säger bebyggelseantikvarie Kristian Jonsson.
Tillsammans med kollegan Maja Lindman har Kristian Jonsson inventerat samtliga skolor byggda mellan år 1950 och 2000 i staden. Rapporten ger en bakgrund och överblick kring vilka kulturhistoriska värden skolorna har som byggnader – och hur utvecklingen kan kopplas till historiska skeden i samhället. En överblick som hittills saknats. Kulturmiljöenheten tog därför initiativ till projektet, sökte och fick bidrag från Länsstyrelsen – och startade det omfattande inventeringsprojektet.
– Det har rivits och skett väldigt mycket förändringar i de moderna skolorna från efterkrigstiden och framåt, därför ville vi titta närmare på skolhusen från den här perioden. Skolorna säger väldigt mycket om sin tids arkitektur- och samhällsideal, säger Kristian Jonsson.
Göteborg är fullt av spännande och häftiga skolor, med stor spridning i arkitektur.
Kristian Jonsson, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs stadsmuseum
Bamba och ”folkhemskatedraler”
1950-talets Göteborg var en expansiv period, då stadsdelar som Guldheden och Kortedala byggdes ut. De nya stadsdelarna utformades som grannskapsenheter med boende kring mindre lokala centrum med närhet till samhällsservice och skola. Ett nytt inslag i många skolor var matbespisning, eller ”bamba” som garanterade barnen mat i skolan.
Decenniets skolbyggnader präglades också av av så kallade ”folkhemskatedraler” i form av klassiskt präglade två-trevåningshus i tegel, en fortsättning på 1930- och 40-talets mer funktionalistiska skolor.
Kärralundsskolan i Torp är ett exempel på 1950-talets ”folkhemskatedraler” som utgjorde pampiga satsningar i folkhemsbygget. Foto: Göteborgs stadsmuseum
Från katedraler till paviljongskolor och lekfulla specialprofilerade hus
När grundskolan blev verklighet på 1960-talet övergavs 50-talets påkostade folkskolor. Det nya decenniet blev ”paviljongskolornas” gyllene era, bestående av låga separata längor med olika funktioner. Exteriöra utsmyckningar blev färre.
– Det är spännande att se vilken tydlig förändring som slog igenom i kulturmiljön när grundskolan kom på 60-talet. Från att skolorna hade haft en typ av grundform under lång tid kom det något nytt och annorlunda, säger Kristian Jonsson.
Under 1970-talet byggdes skolorna gärna som större centrumanläggningar med simhall och fritidsgårdar som närmsta granne. Skolgårdarna rustades upp och bjöd på fler aktiviteter, som pingis. Under 1990-talet utvecklades tankar om valfrihet och profilering, vilket satt sina spår i utformningen, inte minst i form av lekfulla fasader och detaljer.
– Göteborg är fullt av spännande och häftiga skolor, med stor spridning i arkitektur, säger Kristian Jonsson.
Läs hela rapporten här!
För en längre artikel om rapporten klicka här!
LISTAN: FEM KULTURHISTORISKT INTRESSANTA SKOLOR I GÖTEBORG (OCH EN BUBBLARE)
/