skolbyggnader
i göteborg

Under våren 2021 genomför museets kulturmiljöenhet ett projekt som täcker Göteborgs skolbyggnader från andra halvan av 1900-talet. Det är byggnader som framkallar känslor och som genom sin utformning väcker minnen till liv. Syftet med inventeringen är att försöka förstå vilka historiska skeden som gjort att de ser ut som de gör. Det kommer också att göras intervjuer med lärare och elever för att få en bättre förståelse för hur byggnaderna fungerar för dem som vistas där.

Före grundskolans ankomst

I år är det 60 år sedan riksdagen fattade beslut om grundskolan, eller som den då kallades: enhetsskolan. Strax före grundskolans ankomst, i det spännande 50-talet var det fortfarande folkskolor och småskolor som byggdes. De var ofta långsmala byggnader på 2 – 3 våningar i tegel med klassrum på rad i långa korridorer. På den tiden byggdes det fortfarande vaktmästarbostäder i anslutning till skolgården. Skolorna under den tiden har kommit att kallas ”folkhemskatedraler” då de ofta var pampiga och påkostade satsningar i folkhemsbygget. Ett nytt inslag i många skolor var ”bamba” – nu skulle fler få mat i skolan.

Johannebergsskolan från början av 1950-talet är en typisk folkskolekatedral.

Grundskolan blir verklighet

På 1960-talet blev grundskolan verklighet. Det var ungefär samtidigt som man beslutade att bygga 1 miljon bostäder på tio år. Det här var ett årtionde då det producerades mycket.De flesta skolor uppfördes i de nya stadsdelarna som till exempel Frölunda, Hjällbo och Norra Biskopsgården. Det här är också paviljongskolans gyllene epok. Många av de nya skolorna bestod av låga längor där man till stora delar var tvungen att gå utomhus för att ta sig mellan olika funktioner. Mot slutet av 60-talet kommer dock helt andra idéer om ”öppna skolor” med mindre rum samlade kring stora öppna ytor.

60-talet bidrog också med en företeelse som påminner om högstadiet. Då undervisningen lades om till ämnesrum som man rörde sig mellan behövde elever någonstans att förvara sina kläder och böcker. Lösningen blev kapprum med långa rader av elevskåp.

Upprustning av skolgårdar

På 70-talet slår man fast att ”skolan är mogen att finnas i samhällscentrum”. Många av tidens skolor byggs också som delar av lokala centrumanläggningar och får bibliotek, simhallar och fritidsgårdar som närmsta grannar. Tanken med det här var att alla delar skulle få högre kvalitet än vad de hade var för sig. Det satsades också på upprustning av skolgårdar med planteringar, bänkar, bord och pingisbord. Man hoppades att elever skulle vilja använda gårdarna även när skolan var slut för dagen.

Skolorna blir också mycket större än vad de varit tidigare, ofta på en våning och utspridda på stora tomter. För att få in ljus behövde man anlägga små atriumgårdar där ljus och grönska kunde leta sig in i de stora skolbyggnaderna. Under den här perioden diskuterar man och satsar mycket på skolan som arbetsmiljö, men många var ändå kritiska till de miljöer som skapats med långa korridorer med högt sittande fönster och slitstarka material.När 70-talet tar slut så tar också en kraftfull utbyggnadsperiod av skolor slut efter 30 år. Än idag är de flesta svenska skolor från denna period.

En lekfull skolfasad

När miljonprogrammet var slutfört och mängder med skolor var byggda så var behovet på 80-talet inte så stort. Man började i stället skissa på nya mål och visioner för en bättre skola och de stora förändringarna kom i början av 90-talet. Då blev skolan en del av kommunen och även friskolor tilläts. Valfrihet och profilering blev nya ledord inom skolan. Många var hoppfulla om en ny skolbyggnadsperiod efter alla förändringar. Så mycket kom det inte att byggas fram till millennieskiftet, men de skolor som byggdes var annorlunda med målet att ge en likvärdig men olikformig skola.

90-talets skolor utgick från arbetslag som hade sina avgränsade delar av skolan där varje elev skulle kunna känna sig som hemma. Idag kan man ofta se det på utsidan av byggnaden. Färg och form gav skolorna ett lekfullare intryck än tidigare. Det finns historiska blinkningar och lån med små spännande detaljer på sina håll. Skolorna var helt enkelt inte längre så lika varandra eftersom de fick möjlighet att skapa sin egen speciella profil.

I höst är skolprojektet klart, så vill ni veta mer om Göteborgs moderna skolor, håll utkik här på vår webb!