Arkeologiska fynd ger ny kunskap om 1600-talets Göteborg

Delar av Göteborgs äldsta befästning har grävts fram av Stadsmuseets arkeologer nära Järntorget. Ett överraskande och välbevarat 400-årigt fynd i marken kastar nu nytt ljus över Göteborgs tidiga historia.

När museets arkeologer påbörjade sina utgrävningar vid kvarteret Röda bryggan, till följd av ett planerat bostadsprojekt på platsen, trodde de att de skulle hitta lera och delar av Göteborgs gamla bastion. När de började gräva gjorde de istället en upptäckt som kom att rita om kartan över 1600-talets Göteborg och öka kunskapen om stadens tidiga försvarshistoria.

– Nästan direkt gick vi på enorma, välbevarade timmer från 1600-talet, säger Tom Wennberg, en av arkeologerna som arbetat med utgrävningen under sommaren och hösten och nu jobbar med att sammanställa resultatet.

Det är det tidigaste Göteborg vi talar om och att det var så intakt var väldigt oväntat.

Tom Wennberg, arkeolog vid Göteborgs stadsmuseum

– Det visade sig att vi befann oss på en annan plats än vad vi först trott – och att timret i själva verket utgjorde delar Göteborgs allra äldsta, yttre befästningar. Det är det tidigaste Göteborg vi talar om och att det var så intakt var väldigt oväntat, säger Tom Wennberg.

De enorma stockarna visade sig vara 20 meter långa och en dryg halvmeter i diameter och utgjorde i början av 1600-talet själva grundfundamentet till en smal vägbank som ledde in till staden, längs med Göta Älv. Vägen var en viktig del i försvaret av Göteborg och var designad smal så att folk var tvungna att gå på led.

– Det kom väl till pass, för då kunde göteborgarna stå på bastionen och skjuta ner dem som inte fick komma in, berättar Tom Wennberg.

”Bara en tumnagel av försvaret”

Fyndet ger inte bara ny förståelse av hur en av Göteborgs tidigaste ingångar såg ut. Det ger också en bra bild av vilka resurser man lade ner på att bygga stadens yttre försvar.

– Stockar som är 20 meter långa och 60 centimeter i basen, det är ju träd som inte finns idag. Då är det ändå bara en tumnagel av hela försvaret av staden. Resursinvesteringen man gjorde är helt enormt. Detta har varit statens projekt och det visar hur viktigt Göteborg och dess handel var att försvara, säger Tom Wennberg.

Ger förfinad kunskap om 1600-talets Göteborg

Nu väntar arkeologerna på dendrokronologiska analyser av timret, som är ett sätt att tidsbestämma träd utifrån årsringar. Miljöarkeologiska analyser av vallgraven görs också, för att visualisera hur platsen såg ut på 1600-talet. Resultaten kommer att presenteras i en arkeologisk rapport, som publiceras här.

– Detta kommer att ge en ännu mer förfinad och nyanserad kunskap om Göteborgs tidiga historia, säger Tom Wennberg.