göteborgs 350-årsjubileum

Places for people

EN DOKUMENTATION AV DEN SVENSKA MODELLEN

Dokumentärfilmen Places for People gjordes under stadens firande av 350-årsjubileet. Filmen kan ses som en spegel för rekordåren 1945–75 eftersom den visar några av de viktigaste konturerna som profilerade Göteborg under den tiden.

Upptäckten av ett tidsdokument

Barn leker på det internationellt uppmärksammade Skolspåret i Hjällbo. Foto: Göteborgs stadsmuseums arkiv.

I en intervju med arkitekten Arne Nygård i början av 2000-talet, mindes han ett utländskt TV-team som i början av sjuttiotalet åkte runt i Göteborg och filmade nya stadsdelar och bostadsområden under uppbyggnad. Så småningom dök filmen upp på Stadsarkivet på Otterhällegatan, där den förvarades i en plåtkassett med etiketten Places for People – An expanding town in Sweden, BBC Enterprises. Där upptäcktes även, i en liknande kassett, Modelle von Morgen – Stadterweiterung in Schweden, Fernsehen NDR. Det hade varit två utländska team som samarbetat för att dokumentera Göteborgs 350-årsjubileum 1971.

Det som byggdes under de 30 rekordåren satte Sverige på kartan på olika sätt. Hit hör även det internationellt kända begreppet Den svenska modellen – byggandet av en bekvämare och jämlikare framtid, en välfärd.

Göteborgs förändring mellan 1921 och 1971 var sammantaget större än vad det kom att bli under de nästkommande 50 åren. Nästan all infrastruktur byggdes ut enligt generalplanen från 1959. Miljonprogrammens och rekordårens bebyggelse var färdigställd och ännu anades inte riktigt energikrisen. 1970-talet var slutet för rekordåren. Det var bara något decennium innan även den sedan trettiotalet uppbyggda välfärden började skaka i grunden.

Göteborgska särdrag

Svenska särdrag i 1900-talets omvandlingsprocess var att landet fick en sen industrialisering och att det inte direkt drabbades av världskrigen. Speciellt göteborgska egenskaper var enligt Kent Olsson, i hans volym om Göteborgs historia under 1900-talet, att stadens industrialisering kom i slutet av den svenska utvecklingen. Till de göteborgska särdragen hörde också ställningen som näst största staden i riket. Positionen stärktes av att Göteborg genom sitt läge var landets ledande hamnstad. Göteborgs hamn var inriktad på industrivaror och omlastning för transport, medan Stockholms hamn var en konsumtionshamn med en omfattande import främst för stadens egna behov.

Staden växer från årsringar till utbredning

Infrastruktur i generalplan för Göteborg 1959. Foto: illustration ur Generalplanen 1959.

Efter andra världskriget byggdes Göteborg ut i rekordfart. En omfattande bostadsprojektering var både en förutsättning för och en konsekvens av de stora industrietableringarna. De stora arbetsplatserna mestadels på Hisingssidan kompletterades av de likaledes stora bostadsområdena öster om älven. För att säkra marktillgången för utbyggnaden genomfördes en successiv införlivning av kranskommuner. Göteborgs för svenska förhållanden unikt stora och växande markyta möjliggjorde ett alternativ till huvudstaden vad gällde utbildning, finansiella institutioner och industri.

Invånarantalet i Göteborg fördubblades från cirka 200 000 till dryga 400 000 under åren 1910 till och med 1970. Såväl inflyttning som inkorporeringar bidrog till den snabba ökningen. Åren därefter minskade och fluktuerade invånarmängden och stiger sedan år 2000 stadigt över en halv miljon.

Väldiga investeringar gjordes i trafiksystem och bostäder. Staden ändrade sin fysiska karaktär från att ha dominerats av en sammanhängande bebyggelse till att kännetecknas av en utspridd bebyggelse med bilen som sammanbindande transportlänk. Välfärdssamhället realiserades genom att man också investerade stort i skolväsende, sjukhus, vårdhem i ett omfattande trygghetssystem.

Sjöfarts- och hamnverksamheten utvecklades också mycket gynnsamt. Hamnen omvandlades mot hantering av allt större laster och på 1960-talet hade Göteborg blivit en av världens främsta båtbyggarstäder. Antalet industrianställda kulminerade år 1965 och därefter startade omvandlingen från industristad till tjänstestad genom att tjänstesektorn utvecklades snabbare än den industriella ekonomin.

Arkitektur som en social rörelse

Det finns de som påstår att arkitekturen under rekordåren glömdes bort och att det var orsaken till att mycket av rekordårens bebyggelse upplevs som själlös med en negativ stämpel. Men faktum är att rätt många ur arkitekturkåren såg det som sin uppgift att delta i samhällsrörelsen och skapa en nydanande rationell arkitektur för en expansiv framtid. Många vägleddes av internationella modernister som Le Corbusier med sina hus i park och betongbrutalism, Bauhaus-gruppen med sin industriella arkitektur och det amerikanska kreativa nyttjandet av ingenjörskapet för att konstruera höghus.

För att framhäva kvalitetsaspekterna i det rationella byggandet organiserades bo- och byggmässor av staden. Foto: Stig Sjöstedt, Göteborgs stadsmuseums arkiv.

Varför är Places for People intressant?

Dokumentärfilmen Places for People ger en unik bild av en fortfarande optimistisk tid när Göteborg firade 350-årsjubileum. Bilden av ett idealsamhälle med den svenska modellen som förebild hade spridits och troligtvis fått internationella efterföljare bland annat i Holland och Storbritannien. Men en del stadsplanefrågor kvarstår. I en sekvens mot slutet av filmen konstateras det att innerstaden inom en snar framtid ska bli bilfri. Än idag diskuteras biltrafiken, klimatet, kulturen, miljön och grönskan i innerstaden, som är långt ifrån bilfri.

Mer om rekordåren kan du läsa i boken Moderna Göteborg.

Filmen Places for people finns att se i museets utställning Urbanum. Läs mer om Urbanum här.