400 gröna år i göteborg

Grönska i stadsmiljö innehåller kvaliteter av olika slag och bidrar till vårt välbefinnande, renar luft, absorberar vatten och är viktig för biologi och ekologi. Stadens grönska är också till stora delar planerad utifrån en medveten struktur och idé. Göteborgs planerade gröna miljöer är en värdefull del av stadens kulturarv.

Parkmiljöer, alléer, mindre grönytor, platsbildningar, gröna mellanrum, gårdsmiljöer i bostadsområden, alla är de delar i en grön infrastruktur. Det gröna är en del av den planerade staden och speglar, precis som bebyggelsen olika stadsplaneringideal, tankar och ideal inom trädgårdskonsten, samhällsfenomen och behov, sociala aspekter i stadsplaneringen et cetera. Delar av Göteborgs anlagda eller planerade gröna miljöer ingår i olika utpekade kulturmiljöer som riksintresse eller i stadens bevarandeprogram. Men många gröna områden och miljöer finns inte specifikt kartlagda eller utpekade utifrån deras tillblivelse och historiska sammanhang.

Det kan exempelvis röra sig om alléer och trädrader som markerar viktiga gatustråk och byggnader i 1700- och 1800-talets stadsplanering, små platsbildningar i 1920-talets trädgårdsstad, sparade naturpartier i funktionalistiska bostadsområden, lekplatser eller anlagda gemensamma gårdsytor i 1960- och 70-talens miljonprogramsområden. Det gröna kan mjuka upp mötet mellan byggnad och omgivning, mellan olika stadsmiljöer och har, liksom bebyggelsen varit en medveten del i stadsplaneringen.

Maja Lindman, bebyggelseantikvarie på Stadsmuseet, ligger bakom rapporten. I samband med Göteborgs jubileumsfirande blev hon intervjuad för att tala om rapporten och dess betydelse för Göteborgs gröna områden.