Spåren talar
Rolfsåkersmannen
Historien om Rolfsåkersmannen är berättelsen om Sveriges kanske äldsta morddrama. Det arkeologiska fyndet av ett 4 500 år gammalt skelett bär på en historia som fortfarande är höljd i dunkel.
Ett livsöde på ostronbädd
Skelettet efter den 4 500 år gamla Rolfsåkersmannen hittades 1920 på en bädd av ostron. Kanske hade mannen begravts på platsen för fyndet eller helt enkelt drunknat och spolats upp stranden. Eller blev han kanske mördad?
Den så kallade Rolfsåkersmannen dog för omkring 4 500 år sedan. Han var då drygt 20 år gammal, kraftigt byggd och bara 154 centimeter lång. Kort före sin död fick han ett hugg i benet och när han hittades låg han på en bädd av ostron. Tack vare kalken i skalen har skelettet bevarats. Det diskuteras om han drunknat eller begravts på stranden. Eller kanske till och med mördats. Namnet Rolfsåkersmannen kommer av fyndplatsen Rolfsåker, i Fjärås socken, norra Halland.
Skelettet hittades vid en dikesgrävning av arbetaren Adolf Johansson, hösten 1920. Fyndet anmäldes till museet som åkte ut och tittade på skelettdelarna som arbetarna hade grävt upp. I maj 1921 gjordes ett nytt besök på fyndplatsen och då hittade man djurben av ko, kronhjort och bäver.
Fyndplatsen vid Rolfsåker där man fann skelettet. Johan Alin, George Sarauw och Elof Lindälv från museet dokumenterar platsen 1920. I gräset nedanför kameran ligger en okänd person under en filt.
Drunknad, begraven eller mördad?
Arkeologer har kunnat se att mannen hade en läkt skada i ena armen och ett färskt sår i ena benet när man fann honom. Tillsammans med skelettet hittades en yxa som enligt arbetarna stod lutad mot huvudet. Det gjorde att en tidig tolkning var att det här kunde vara det äldsta kända morddramat eller dråpet i vårt land.
Det gjorde att en tidig tolkning var att det här kunde vara det äldsta kända morddramat eller dråpet i vårt land.
Genom åren har det diskuterats om mannen drunknat, blivit mördad eller begraven på platsen. En annan teori är att kroppen helt enkelt har slängts på avskrädeshögen till en boplats. Den mer samtida tolkningen är att det sannolikt rör sig om en grav.
Visades på Jubileumsutställningen 1923
Inför Jubileumsutställningen som gjordes till Göteborgs 300-årsjubileum 1923 placerades skelettet i en glasmonter med mässingskanter och visades för allmänheten.
Han monterades med ansiktet vänt åt sidan, men enligt arbetarna som först fann honom låg han med ansiktet nedåt i leran när han hittades. Ytterligare undersökningar på platsen för fyndet gjordes i samband med att en gasledning drogs intill platsen 1992.
Dokumenterad ben för ben
Skelettet har blivit ordentligt dokumenterat – ben för ben – av osteologen Leif Jonsson på Arkeologiskt naturvetenskapligt laboratorium (ANL). Förutom att benen har dokumenterats har också tänderna röntgats. Tänderna är starkt nedslitna trots att han inte var mer än mellan 20 och 25 år gammal när han dog. Genom C 14-analys har det konstaterats att han dog för ca 4 500 år sedan under senneolitikum, den yngre stenåldern.
Fortfarande på museet
Rolfsåkersmannen är fortfarande utställd på museet, i utställningen Spåren talar som berättar om stenåldern – för 12 000 år sedan.