Tillfällig utställning
Göteborgs garderob
4 maj 2019–26 sept 2021
Vad kan ett enskilt plagg berätta? Vad kan modet avslöja om sin tid?
Och hur kan museets modesamling påverka oss idag?
Foto: Kristin Lidell
Mode från en annan tid
I vår modeutställning gläntar vi på dörren till en annan tid. Här möter vi allt ifrån ateljésydda drömklänningar i siden till en liten lappad barnjacka, som slutat sina dagar som isolering i ett torp. Vad kan ett enskilt plagg berätta? Vad kan modet avslöja om sin tid? Och hur kan museets modesamling påverka oss idag? Utställningen fokuserar på tiden runt 1880-1930, när klädfabriker tar plats i ett växande Göteborg och förändrar hur människor ser på mode, konsumtion och inte minst varandra.
Genom kläder kan du signalera både vem du är och vem du vill vara. Men att få utrymme att ha en personlig stil och kunna uttrycka dig själv som individ genom kläder har inte varit en självklar möjlighet för den stora massan särskilt länge. Det är det franska hovet som under 1600-talet börjar se sättet att klä sig som en egen konstform och ordet mode kommer just därifrån. Under lång tid är det bara överklassen som har makt och resurser för att kunna ägna sig åt sitt yttre på det härsättet. Att följa modehistorien är därför ofta synonymt med att följa överklassens skiftande trender och klädstilar. Men under 1800-talet inleds radikalasociala förändringar i hela västvärlden och modet både följer och driver utvecklingen.
”Till detta skall läggas att den exposé av andlöst vackra modekreationer från 1850 till 1950 som utställningen erbjuder är hittills oöverträffad i svensk utställningshistoria.”
Göteborgs-Posten
Maja Björk Lindahl berättar ger en kort introduktion till utställningen.
Smakprov från utställningen
Badkläder
Frågan om att dölja eller visa hud har varit brännande genom modehistorien. Vilken del av kroppen som exponeras, av vem och vid vilken tid på dygnet, har i vissa samhällsskikt styrts av strikta regelverk. Foto: Kristin Lidell.
Barnjackan
Flickjacka från 1870 som utgör ett undantag i museisamlingen, även om jackan är högst representativt för sin tid. Det slitna plagget har lappats och lagats otaliga gånger och användes till slut som isolering i ett torp i Hillared. Där hittades den under en renovering och skänktes till Stadsmuseet. Jackan är ett historiskt vittne om hur dyrbart textilier faktiskt var. Foto: Kristin Lidell.
En växande industri
J A Wettergren & Co:s fabrik var tidiga med att sy kappor ”en gros” dvs de sydde upp ett lager med kappor som de sedan hittade köpare till. Deras broderade kappor var oerhört populära och de började snart med konfektionssömnad på andra plagg och så småningom även för herr- och barnkläder. Vid sekelskiftet 1900 dominerade de marknaden helt och i Göteborg hade de 1500 till 2000 anställda.
Dior-dräkt
När dior lanserade kollektionen Corolle som blev känd som The New Look 1947 fick den ett enormt och direkt genomslag för sin feminina siluett. Borta var krigstidens kantiga, uniformslika mode präglat av ransoneringar på textil och material. Men den mötte också kritik för att vara slösaktig och oansvarig med sina stora mängder tyg och sina exklusiva material. Foto: Kristin Lidell.
”Göteborgs stadsmuseum har hittat ett helt utställningskoncept i de egna samlingarna. (…) Besökarna får utforska samlingarna som man upptäcker en välordnad garderob, vilket skapar ett intimt och personligt tilltal och vi bjuds också in att klä ut oss, fantisera och leka. Att använda och återanvända det vi lagt undan i garderober och förråd ligger rätt i tiden, även för museer.”
Ur motivering från Guldpriset 2020. Utställningsestetiskt Forum.
Upptäck mer!
Katalogen i butik
140 sidor med fördjupning kring modets förändring under en dramatiskt tid i Göteborg.
Hattarna, skorna, liven
Djupdyk bland utställningens alla dräkter och accessoarer via museets databas Carlotta.
Porträtt: Ellen Sahlin
I utställningen finns skisser och reflektioner av Ellen Sahlin som drev en barnklädesbutik.