när det blåste åt rätt håll så kunde man höra nithammarna från de tre stora varven
det fanns en ödledamm nere vid Estrellafabriken som vi brukade gå till
ska vi ta oss lite kaffe här? Vill du ha mjölk?
tyvärr var det inte många varma dagar, men ändå, ändå
det är så skönt att bara gå bakom huset, och så kommer en direkt ut i skogen
vissa bilar är helt klart svårare att montera än andra bilar
och så ska jag ta dom andra platserna också, Säve, Tuve, igår var jag i Tuve
det är nog första gången i mitt liv jag blir intervjuad såhär
jag hade tre och sjuttiofem eller någonting sånt där i timman
igår det var mer än hundra barn på lekplatsen

tre gånger i veckan så har man fotbollsträningar
att bli förbryllad över den här staden som man ändå bor i
den dramaten jag har med mig idag är, det är min skolväska från början
hundraåttioettan hette den, då tog man den så gick den direkt till porten på Götaverken
vi hade en övning på Koppartrans och vi hade lagt ut slangar och grejer och rätt var det var så fick vi larm
man lärde sig spela gitarr, nu vill man spela bas helt plötsligt
ett vegetariskt café på Haga Nygata. Jag kommer inte ihåg numret
jag betalar skatt, och det är min hemstad
inte liksom som man sjunker som en sten på östkusten, utan man kan flyta lite
jag kan läsa det i efterhand sen om du skickar ut det

platser blir viktiga när människor försvinner
nu kommer regnet ändå. Vilken timing
och så är det ju luften som man då inte tänker på, utan att det förtränger jag
let’s face it den här staden står på lera
vi var aldrig tvåspråkiga. Nä. Tyskan var ju inte så populär på trettiotalet
där träffade vi Sonya Hedenbratt ibland. Som brukade säga till mormor, a ge tösen några kôrvskivor
ja jag har man och fyra barn, alla har flyttat ut, inte mannen då
man fick åka ner på morron till någonting som kallades lusasken som ligger borta där Stena har sin terminal
brynja, det vet du vad det är? Nånting man har på sig för att hålla svetten borta
ursäkta, jag börjar bli lite hes när jag pratar. Jag pratar nog för lite

och då sa jag, det kommer jag ihåg än idag, jag önskar jag träffar en trevlig kvinna som jag kan gifta mig med
då och då känner jag mig väldigt dansk, till exempel när jag vill säga min mening
Gais
en vanlig dag, ska man ha med det tråkiga också? Fyller en diskmaskin.
så skaffade jag mitt bibliotekskort, och började jag liksom låna böcker i andra dagen
ah, nu har jag inte glasögon på mig, Solvädersbyn eller VM-byn
i själva båten liksom som jag åkte från Mersin till, det var trehundra personer
jag har många barn och massa att göra, men jag ber fem gånger om dagen
får jag berätta så här mycket?
jag är lite dålig på lokalsinne också och så har jag sagt wow vad vackert det är här var är vi för någonstans? Då säger han vi är i Bergsjön.

vi har aldrig blivit drabbade vi som bor i Backa av själva gängen, däremot så har vi blivit varnade, de har sagt nu är Biskop på g, ta er hem
och våra två katter då. Pantera och Tiger
man ser inte så mycket hundbajs här. Men ibland man ser det
jag är fisk så jag är född i mars
hellre gråter man framför havet än i skogen
det var en sån här sensommar … dag, och det var jättefint väder och det kändes bara rätt
min rullstol, den, den har ju mycket lättare att tippa som bakåt än åt sidan såhär
Delsjön finns ju liksom ingen bortre gräns på
när vi satt på tåget hem från den här helgen så ringde Boplats till mig
vi brukar se mycket skräckfilm jag och min fru

väldigt kärleksfull är hon, världens bästa mamma
det var ju väldigt mycket rökning. Det var ju där den sociala samvaron utspelades
jag ville ha den här tånglukten och det här lite sunkiga, ruttna tången,
så nu håller vi på och repar en sån här gammal klassisk komedi som heter Arsenik och gamla spetsar
tycker du jag pratar göteborgska?
Det blir stockningar. Köer. Frustration
barnen brukar bada i fontänen
byta blöja, hjälpa på toaletten så det är väl sådant man gör dagligen på jobbet
det har ju hänt att man var ute och sitter på bussen hem, och så somnar man
ja det var kärleken

jag kom i kontakt med sjögräsgodis utav min taiwanesiska klasskamrat
det händer nu, det kommer det, det kommer, det kommer, det kommer
när jag gick i scouter så blev jag väldigt snabbt patrulledare så jag förstår att jag var ganska uppkäftig, redan då
det är svårt för mig för att hitta lägenhet så nu jag bor med min chef
jag bor ju ändå just där det hände och jag hörde aldrig någonting och jag såg aldrig någonting
jag började när jag var elva och jag fick inte börja tidigare eftersom pappa är allergisk och mamma är rädd för hästar
jag tror att det påverkar också människor negativt att gå ner i ett hålrum och åka tunnelbana
jag såg på filmen Avatar när det kom ut, och tänkte att 3D, det ska jag hålla på med
och sen hit och fightas med entreprenörer
vi har tid om det är så att du har mer frågor

han var vikarie för oss, och jag hade grönt hår då och då sa han, då vägrade han lita på mig
det är så svårt att säga specifikt tre saker, faktiskt
det är klart att man har träffat göteborgare och så, men många av de nära bekanta är gamla Skövdebor
man ska vara hundrafyrtio centimeter
vi letar efter en speciell sorts människor, de som är glada, sociala men inte för på
förr, för kanske några år sen, då var det väldigt, det var väldigt coolt att vara på Överåsvallen
jag har blivit utskälld av en bekant en gång som tyckte att jag hade svikit mina ideal
vi hörs sällan i debatter, invandrarbarn
det roliga är att de flesta hackingattackerna eller liknande sker mot företag för att hjälpa dem
Vrångö, Brännö, Asperö och Donsö

vi är bröder och vi gör allting exakt samma
det är en elcykel med låda där fram, så kan vi sitta där och så kan pappa cykla
nästan hela familjen har varit i koncentrationsläger
det var två kannibaler som gick på avenyn, då säger den ena till den andra Är du go eller?
det var ganska men såhär normala frågor liksom som jag har förväntat mig kanske
för mig har det ändå gått rätt bra, men många barn har kanske inte fått det stödet de behövde
nej nej, mat det är alltid i Angered, Maxi Angered
där är bäst om jag vill sitta med mig själv eller med min tjej till exempel. Fast jag har ingen tjej
jag har alltid varit van att vara nästan ensam mörkhyad till exempel, det var en väldigt märklig känsla att bara smälta in sådär
två gånger i veckan med mormor, brukar jag gå och gymma på Nordic Wellness

ibland, när vi ska shoppa kläder. Annars brukar vi handla på internet
jag vill vara stor för jag vill gå i skolan
det finns grejor som man vill göra hemma hos pappa men det går inte för att man är hemma hos mamma
ja, jag går i skolan naturligtvis.
ja, jag blev ju faster i ettan. Var ju liksom, jag gick ju in till klassen och bara jag är faster
jag tyckte att de skulle ta den här personen som mobbade mig, de skulle få den här terapin, för jag behövde inte det
just nu håller vi på med släktord. Ja, mère, père, oncle, tante
vi kan ha lektion och folk springer omkring, folk studsar med bollar, skriker åt lärare
appen som heter WeChat, det är ett nätverk, detsamma, nästan detsamma som Facebook i Kina
sen åker man hem. Antingen så lämnar man bara grejer och sen, verkligen direkt ut och kör. Man tar inte ens av sig skorna.

Marit Kapla är författare och journalist. Hon har tidigare varit konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival och redaktör för kulturtidskriften Ord & Bild. Hennes debutbok Osebol tilldelades Augustpriset för Årets skönlitterära bok 2019.

Läs mer om utställningen Göteborg berättar här.