Växtportföljen

I slutet på 1800-talet var herbarier en populär hobby i Europa och även så i Göteborg. I museets samlingar gömmer sig en liten historia om Hjalmar Petterson, en ung pojke från Majorna.

Hjalmar Petterson bodde på Pölgatan 129 med sin faster Hilda Petterson och gick på Göteborgs Femklassiga Allmänna Läroverk under 1890-talet. Han var runt 12 eller 13 år när han fick sin växtportfölj och började sitt praktiska äventyr i Slottsskogen. Portföljen tillverkades av A.B Petersons Pappershandel, 6 Boijes Bazar, Göteborg och på framsidan står det med svart text: ”Växtportfölj” samt handskrivet ”för Hjalmar Petterson 1889–1892”. Föremålet skänktes till museet 1979 av hans dotter Helen.

En växande sommarhobby

Mellan åren 1889 och 1892 samlade Hjalmar växter under de varmare månaderna och höll noggranna anteckningar om växten, både dess latinska namn och dess vanliga namn, samt plats, och ibland det specifika datumet. Emellanåt var det en skoluppgift och ingick som ett projekt under sommarlovet.

Växtportföljen

Inuti portföljen finns 21 olika växter, varav de flesta har plockats i Slottsskogen, en park som bildades 1874 som ett friluftsområde för alla stadens invånare, även för de allt fler industriarbetarna som kommit till staden. Några av proverna samlades även in ute i skärgården.

Akvarell av J.A Holmquist

Bland växtproverna finns frossört, daggkåpa, hägg och svalört, växter som fortfarande är vanliga och lätta att upptäcka i Slottsskogen. Att skapa herbarier med torkade växter var en idé som togs fram av Carl von Linné och är en standard som används än i dag. För att framgångsrikt kunna lagra och utbyta prover för vetenskaplig forskning, var det fördelaktigt att fästa varje växt på ett enskilt pappersark. Detta underlättade både lagring och transport och blev snabbt den accepterade metoden.

Hjalmar Pettersons växtportfölj ger oss inte bara en inblick i en ung pojkes fascination för växter utan också en glimt av Göteborgs gröna historia.