26 januari 2023

En träbit med flygande historia

René Cozic förbereder sig för start Kvibergs hed, mars 1911. Fotograf Aron Jonason.

En mystisk träbit har vandrat runt bland stadens museer, via omorganisationer och nedläggningar, och har nu på nytt uppmärksammats i samband med inventeringsarbetet på Göteborgs stadsmuseum.

Träbiten skänktes till Sjöfartsmuseet på 1940-talet av en major Herbert Jacobson, lånades ut till Göteborgs industrimuseum på 1960-talet och blev småningom en del av samlingen på Göteborgs stadsmuseum.

Men vad är det för en mystisk träbit då? Den är ca 21 cm lång och 12 cm bred, laminerad, med en delvis behandlad och lackerad yta, men i ändarna avbruten. I en inventarielista upprättad i samband med utlåningen beskrevs den som ”bit av propeller från R. Cozic´s maskin”. René Cozic var en belgare som under några dagar i mars 1911 blev den första att flyga med ett flygplan över Göteborg. Här tätnar dock mystiken.

Flygningarna på Kvibergs hed

Vi får göra antagandet att propellern kommer från flygplanet och denna första flygning, varför skulle den annars hamna på ett av stadens museer? Men det finns inga uppgifter som tyder på att propellern skadades under belgarens visit i Göteborg. 

Det vi vet är att Cozic gjorde ett antal uppmärksammade flygningar från Kvibergs hed, där numera Kvibergs kyrkogård ligger, först en inofficiell provtur den 23 mars, därefter ett antal bejublade flygningar inför tiotusentals göteborgare den 26:e och 27:e mars. Ytterligare planerade flygningar, med betalande passagerare fick däremot ställas in – enligt tidningsuppgifter på grund av ”en maskinskada”. Ett stag till landningsstället hade nämligen spruckit. Propellern på Cozics Farman-inspirerade hemmabyggda biplan var placerad baktill på undre vingen och det var därmed ganska dålig markfrigång. Med andra ord är det möjligt att Cozic vid en hård landning skadat staget och att propellern därför slagit i marken och blivit förstörd. En tänkbar koppling mellan gåvogivaren Jacobsson och Cozic är dessutom att den förra var officer vid Göta artilleriregemente och det var i dessa kretsar som idén till att bjuda in belgaren för flygningar i Göteborg uppstod. Jacobson kan alltså ha varit på plats i Kviberg i mars 1911 och träffat Cozic.

Det som talar emot den här hypotesen är att massmedia säkerligen skulle ha rapporterat om propellern skulle ha blivit obrukbar.

René Cozic på Internationella Luftfartsutställningen Göteborg (ILUG), 1923

Haveri i Köpenhamn 

Det finns en troligare förklaring till hur allt hänger ihop. Ett par månader efter göteborgsbesöket, i maj 1911, befann sig Cozic i Köpenhamn och ägnade sig åt flyguppvisningar. I samband med dessa råkade han tyvärr ut för ett totalhaveri med sitt flygplan. Han klarade turligt nog livhanken och beställde bums ett nytt flygplan från franska tillverkaren Farman. Det är sannolikt att Cozic av sentimentala skäl sparade resterna av propellern från sitt första flygplan. 

Men det här förklarar inte hur träbiten hamnade i Herbert Jacobssons vård. Jacobsson var nämligen 1923 skattmästare i Aeroklubben i Göteborg, som var initiativtagare till Internationella luftfartsutställningen Göteborg (ILUG). En av de deltagande utställarna var franska flygplanstillverkaren Breguét och vem var företagets representant om inte just René Cozic. Cozic hade troligtvis med sig propellerbiten till Göteborg för att den skulle visas upp i ILUG:s utställning om flyghistoria. Förmodligen fick Aeroklubben den som gåva efteråt. För Jacobsson som senare blev ordförande i styrelsen för Sjöfartsmuseet, föll det sig nog naturligt när museet på 1940-talet inrättade en flyghistorisk avdelning, att låta museet förvalta Aeroklubbens arkivalier och resterna av Cozics propeller.   

Paul Epäilys, arkivarie, Göteborgs stadsmuseum