Var kommer namnet landhövdingehus från och hur kom det till?
Under 1800-talet ökade Sveriges befolkning i väldig takt och industrialiseringen drog människor till städerna. Bara mellan 1850 och 1870 fördubblades Göteborgs invånare, och bostadsbristen blev enorm.
Arbetarfamiljer trängdes i källare, vindar, baracker och uthus. I bästa fall bodde fem till sju personer i en etta med fungerande vattenpump, brygghus och dass på gården. Vinterkyla, sanitära brister och dödliga sjukdomar som tyfus, tuberkulos och kolera plågade folk.
Göteborg behövde många bostadshus fort! Under den perioden fanns det gott om trä i Göteborg och det bästa vore ju att bygga rymliga och höga trähus.
Fler bostäder behövdes
Trots de eländiga boendeförhållandena blomstrade Göteborgs industri och sjöfart under andra halvan av 1800-talet. Här fanns bland annat arbetsgivare som Lindholmens varv, Gamlestadens fabriker, och Keillers Mekaniska Verkstad. Göteborg behövde många bostadshus fort! Under den perioden fanns det gott om trä i Göteborg och det bästa vore ju att bygga rymliga och höga trähus.
Arbetare på verkstadsgården vid Skeppsbron, Göteborgs Mekaniska Verkstad 1894. Foto: Göteborgs stadsmuseums bildsamling.
Det var dock inte så enkelt. Brandlagstiftningen tillät max två våningar i trä. Vi vet inte vem som först kläckte idén om en bottenvåning i sten och två i trä men en sak är säker: stadsarkitekten Victor von Gegerfelt argumenterade starkt för att hustypen skulle få byggas. Byggnadsnämnden avslog den första ansökan, eftersom de ansåg att det var ett trevåningshus. Då överklagades det till Länsstyrelsen, som gjorde bedömningen att huset faktiskt bara hade två våningar i trä.
Ritning till nybyggnad av kvarteret Ananasen i Annedal. Kvarteret var det första i Göteborg med landshövdingehus. Granskad av Viktor von Gegerfelt 1876 11/10. Original i stadsarkitektskontorets i Göteborg arkiv. Foto: Göteborgs stadsmuseums bildsamling.
Varför namnet landshövdingehus?
Förenklat kan man säga att dåvarande landshövdingen Albert Ehrensvärd klubbade igenom det första bygglovet. Eftersom landshövdingen sedan fortsatte att godkänna liknande bygglov i tjugo års tid kom göteborgarna på smeknamnet ”landshövdingehus”.
Hustypens jubileum firas på årsdagen av den 10 november 1875, dagen då byggnadsnämnden godkände det första bygglovet, på landshövdingens uppmaning.
Albert Ehrensvärd, landshövding 1864–1885. Foto: Göteborgs stadsmuseums bildsamling.
Snickaregatan, Annedal, tidigt 1900-tal. Kvarteret revs på 1970-talet. Foto: Göteborgs stadsmuseums bildsamling.