Håkan Hellströms debutalbum Känn ingen sorg för mig, Göteborg, slog ner som en bomb hösten 2000.
Skivan har hyllats och hånats, hatats och älskats. Att det är en klassiker råder det inga större tvivel om. Och nu har
skivan tagit plats i museets samlingar och ingår i utställningen Grejen med Göteborg.
Håkan Hellströms musik har lämnat bestånde avtryck i många människor. Helena Rost och Oskar Rickardsson upptäckte honom på olika håll men förenades av musiken.
Magi och tragedi, energi och melankoli. Håkan Hellströms debutalbum Känn ingen sorg för mig, Göteborg utspelar sig mellan känslomässiga ytterligheter som knappast lämnar någon oberörd.
Albumet Känn ingen sorg för mig, Göteborg släpptes i oktober år 2000 och slog ner som en mindre bomb i det svenska musiklivet. Sällan hade någon lokal artist sjungit så naket på och med hjärtat hårt bultande på slaget till den karaktäristiska sjömanskostymen som användes vid de tidiga spelningarna.
För på många sätt är Håkan Hellström en lokal artist; en göteborgare som varken räds sin egen dialekt eller att romantisera spårvagnar i sitt musikaliska uttryck. Och sedan 2003 har han faktiskt en egen spårvagn uppkallad efter sig. Håkan Hellströms debutalbum är numera en svensk klassiker och ett unikt tidsdokument i poplyrisk skepnad.
Oskar Rickardsson och Helena Rost i Göteborgs hamn, inte sällan omsjungen av Håkan Hellström. Foto Catrine Thörncrantz.
Helena Rost och Oskar Rickardsson gick i högstadiet respektive gymnasiet när skivan släpptes. De är vänner som hängt ihop länge och lärde känna varandra på ett nätforum och upptäckte att de gillade samma musik. De har också upplevt Håkan Hellströms karriär i realtid – från den första singeln till dagens gigantiska folkfester på Ullevi.
– Jag minns när jag hörde Håkan Hellström första gången. Det var i en skivaffär i Kalmar, där jag växte upp. Det var trångt och svettigt i den lilla butiken. Som i en bastu. Där hörde jag första singeln, Känn ingen sorg för mig, Göteborg. Jag fastnade inte direkt, men jag minns den och började gilla den mer och mer. Jag lyssnade mycket på band som The Smiths och Broder Daniel och att gå till skivaffären och lyssna på skivor gjorde att jag fick ett sammanhang. Det var en speciell tid att vara sexton år och höra stora, starka känslor på svenska. Det talade till mig, berättar Oskar.
När Känn igen sorg för mig, Göteborg kom ut för över tjugo år sedan var det inte särskilt vanligt att band sjöng på svenska, särskilt inte de som hade rötterna i den mer alternativa musikscenen.
– Som jag minns det gillade inte så många andra honom då i början. Jag var kanske lite utanför och det är samma för mig, musiken gjorde att jag hittade ett sammanhang, säger Helena.
Vasaparken, Andra långgatan, Jazzhuset … Det var första gången jag hörde någon som sjöng om platser som man själv har en relation till. Jag blir glad över att höra om platser som man känner igen. Det är fint, tycker jag, säger Helena som är uppvuxen i Göteborg.
I texterna på skivan förekommer rikligt med referenser till andra artister. Ikoner som Bob Dylan, Bruce Springsteen och inte minst Morrissey är hela tiden närvarande. Och i likhet med de musikaliska förebilderna gestaltar Håkan Hellström hela känsloregistret – från flykt och förälskelse till melankoli och självrannsakan. Samtidigt ges lokala platser och fenomen stor plats på ett sätt som inte var vanligt i svensk popmusik.
– Vasaparken, Andra långgatan, Jazzhuset … Det var första gången jag hörde någon som sjöng om platser som man själv har en relation till. Jag blir glad över att höra om platser som man känner igen. Det är fint, tycker jag, säger Helena som är uppvuxen i Göteborg.
– När jag flyttade till Göteborg så kunde jag promenera runt till platserna som nämns i texterna, säger Oskar. Platserna blev laddade och fick en ny dimension. För några år sedan så projicerades Håkan-texter på gator och byggnader i Göteborg. Det var väldigt fint.
Känn ingen sorg för mig, Göteborg. Foto Kristin Lidell.
När skivan kom under hösten 2000 så delade den publiken i två läger; de som hävdade att Håkan Hellström inte kunde sjunga och de som älskade det autentiska uttrycket. Kritikerna i etablerad media var mer överens, Känns ingen sorg för mig, Göteborg fick höga betyg nästan överallt.
– I början var det ju de som sa att han inte kunde sjunga, andra fastnade för hans energi. Jag tror den har blivit en klassiker lika mycket för konserterna som lyfte skivan. Han hade en väldig närhet och känslorna utanpå, säger Oskar.
– Samtidigt var det inte bara musiken. Det var allt runt omkring. Det bildades nästan en hel subkultur av människor i sjömanskostym. Det var också viktigt, fyller Helena i.
Mer än tjugo år har gått sedan albumet släpptes och kan närmast betraktas som ett populärkulturellt monument. Ett debutalbum som dessutom blev inledningen på en minst sagt framgångsrik karriär. Men såhär i backspegeln, vad betyder skivan idag?
Skivan kom precis i en tid då man själv håller på att formas. Särskilt när man bodde i en småstad och längtade efter något större. Som jag ser det handlar hela skivan om att längta efter något som är större än en själv, säger Oskar.
– Skivan kom precis i en tid då man själv håller på att formas. Särskilt när man bodde i en småstad och längtade efter något större. Som jag ser det handlar hela skivan om att längta efter något som är större än en själv, säger Oskar.
– Det känns ändå ganska längesedan, säger Helena. Knappast som igår. Samtidigt ligger den på något vis väldigt nära. Det är ju en väldigt bra debutskiva. Men nuförtiden har allting blivit så stort, med Ullevi-spelningarna och sånt. Jag kan sakna den närheten som fanns i början. Så intresset har väl svalnat något, men jag blir fortfarande väldigt glad när det ska komma en ny Håkan-skiva.
Helena: Jag tycker de lugnare låtarna växer mest. Och de blommar ut fint när man hör dem live på konserterna. Nu kan du få mig så lätt är en favorit.
Oskar: Det är den enda Håkan-skivan där alla låtar är bra. Men jag skulle nog ändå säga titelspåret, Känn ingen sorg för mig, Göteborg, då det var den låten jag till slut fastnade för.