grejen med göteborg

grejen med tidsstudiebrädan

En bräda med fastklämda blanketter, och ett stoppur. Vad är det för något? Jo, för några var det ett
arbetsverktyg. För andra var det en slavpiska.

Effektivitet har industrin alltid varit intresserad av. Hur skulle fabriksägarna få ut så mycket som möjligt från råvaror och arbetskraft? Under 1800-talet började industrin att utveckla metoder för att styra de anställda. Två kända namn är Frederick Winslow Taylor och Henry Ford. Taylor ökade effektiviteten vid ett stålbruk, genom att ställa krav på hur mycket arbete som skulle genomföras varje dag, höja lönen för dem som klarade det och avskeda dem som inte klarade det. Biltillverkaren Ford införde det löpande bandet, och tiodubblade hastigheten för att tillverka en bil.

Tidsstudiebräda på metallarm. Inklusive tidsstudieblanketter fastsatta med pappersklämma. För tidsstudier vid varven.

Tidsstudiebräda på metallarm med tidsstudieblanketter fastsatta med pappersklämma. Användes för tidsstudier vid varven. Foto: Kristin Lidell

Tidsstudiemän med tidtagarur följde arbetaren

Metoderna hämtades snabbt till Sverige. Arbetarna filmades och det registrerades hur lång tid olika aktiviteter tog. Senare tillkom rörelsestudier där alla arbetarens rörelser studerades och mättes. Onödiga uppehåll måste bort. Sedan kom tidsstudiemännen med tidsstudiebrädor och tidtagarur. De följde med arbetaren hela dagen, och tog tid på varje moment.

Långsam protest vid varvet

Jakten på ökad effektivitet drabbade inte minst kvinnor i textilindustrin hårt. Arbetstempot pressades hela tiden upp. Men alla accepterade inte systemet. Facken protesterade, och en varvsarbetare från Eriksberg berättar: ”Vi hade ju en tidsstudieingenjör där, och vi fuskade. Vi kunde gjort det mycket lättare där, som vi brukade göra, när vi stod ensamma, men det gjorde vi inte. Utan vi jobbade en annan väg. Som var omständligare och tog längre tid. Bara för att han stod där och vakade över oss”.

Var och en följde en personal från morgon till kväll. Var minut så tittade man upp och protokollförde. De vågade inte gå på toaletten och de vågade inte röka och de tyckte det var jättejobbigt.

Kvinna som arbetat med tidsstudier på ett sjukhus.

Från tidsstudier till rationalisering

Efter andra världskriget kom delvis andra idéer om hur företag skulle fungera för att produktionen skulle bli så effektiv som möjligt. Nu betonades medinflytande och konfliktlösning, gärna med facket som samtalspartner. Samtidigt levde tidmätningen vidare under nya namn, och spred sig även inom vård och socialtjänst. En kvinna som arbetade med tidsstudier på rationaliseringssektionen på ett sjukhus berättar: ”var och en följde en personal från morgon till kväll. Var minut så tittade man upp och protokollförde. De vågade inte gå på toaletten och de vågade inte röka och de tyckte det var jättejobbigt”.

Tidmätning lever kvar

Idag pågår tidmätning till exempel inom hemtjänsten, med minutscheman och leveranskrav. Och kritiken finns kvar. Idag talar vi om etisk stress: Att ha ständigt dåligt samvete för att inte kunna ägna tillräckligt med tid åt patienter, klienter eller elever.