grejen med göteborg

grejen med kofferten

För hundra år sedan bodde var femte svensk i USA. En av dem hette Hilda Lindström. Men ändå befinner sig hennes Amerikakoffert på Göteborgs stadsmuseum – hur kan det komma sig?

Vad gör att du vill lämna ditt land, kanske för alltid? Det ville svenska staten veta. År 1907 tillsattes därför en emigrationsutredning. Den skulle ta reda på varför hundratusentals svenskar valde bort Sverige och gav sig av till Amerika. Runt år 1900 bodde var femte svensk i USA. Kanske borde staten ha vetat det vid det laget, eftersom emigrationen hade pågått i femtio år.

Sverige miste sina ungdomar, och de styrande förstod ingenting. Vad var det för fel här hemma?

Unga emigrerade till Amerika

I början hade det varit billig jord som drog. Svenska småbönder gav sig av, ofta hela familjer. De lockade sedan över sina släktingar och grannar tills det uppstod hela svenskbygder i delstater som Minnesota och Illinois. Nu såg flödet annorlunda ut. Av en halv miljon som gav sig av runt år 1900, så var över 400 000 ogifta personer, de flesta i åldern 15-25. Nästan lika många var kvinnor som män. Sverige miste sina ungdomar, och de styrande förstod ingenting. Vad var det för fel här hemma?

En grön Amerikakoffert på glänt. Utsidan är sliten med bortskrapad färg. Kofferten innehåller en mängd lådor och galgar.

Amerikakoffert kallas en väska som den här, som varit i Amerika. Kofferten ägdes av Hilda Lindström, en av hundratusentals svenskar som utvandrade till USA. Foto: Kristin Lidell

En i den här väldiga rörelsen hette Hilda Lindström. Hon kom från Oskarshamn, och hade rört på sig en del i tjugoårsåldern. Först hade hon jobbat i Uppsala och sedan varit en kort sväng i Tyskland. Nu, 32 år gammal, bestämde hon sig för att flytta till USA. Hon var alltså äldre än genomsnittsemigranten, men hon kan ha haft samma skäl.

Kvinnornas svar var nästan övertydliga. Sverige var inte ett land för dem. Kvinna efter kvinna berättade att ”kvinnoarbete” var så lågt betalt att det inte gick att leva på lönen.

På jakt efter ett bättre liv

Varför åker ni, ville Emigrationsutredningen veta, och 1907 intervjuades hundratals svenskar som bestämt sig. Kvinnornas svar var nästan övertydliga. Sverige var inte ett land för dem. Kvinna efter kvinna berättade att ”kvinnoarbete” var så lågt betalt att det inte gick att leva på lönen. De berättade om orimliga arbetstider. Vad sägs om husan som fick jobba från sex på morgonen till ofta två på natten utan lediga dagar, eller om den fjortonåriga flickan som var ensam piga på en gård med tolv kor, och fick arbeta från fem på morgonen till elva på kvällen? De gav sig av, på jakt efter ett bra jobb och ett värdigt liv.

Närbild på en klisterlapp där det står Swedish American Line - svenska amerikalinjen

Svenska Amerikalinjen gick direkt från New York till Göteborg. Foto: Kristin Lidell

Hilda återemigrerar till Västra Frölunda

Fick Hilda det? Vi vet inte riktigt, men helt rotade hon sig inte. År 1957, 69 år gammal, packade hon sin Amerikakoffert, och åkte tillbaka till Sverige. Istället för att återvända till barndomens Oskarshamn slog hon sig ned i Göteborg, på Bankogatan i Västra Frölunda. Där var hon skriven tills hon avled 1981. Hennes Amerikakoffert skänktes av hennes brorson till Göteborgs stadsmuseum. Om du vill se den, så är du välkommen till utställningen ”Grejen med Göteborg”.