Selma Lagerlöf (1858–1940) var inte särskilt intresserad av mode men förstod kläders representativa värde. Från det att Selma Lagerlöf som första svensk och dessutom kvinna fick Nobelpriset i litteratur 1909 anlitade hon ”Lundinarna”, som hon själv kallade modehuset Augusta Lundin, för att sy upp specifika mer eleganta plagg (som sedermera ändrades efter behov) som underströk hennes kulturella status.
I utställningen visas Selma Lagerlöfs 70-årsklänning från 1928, uppsydd av Augusta Lundin, i ljunglila, tunn satinfleur med diffust blommönster och broderier i strass. Augusta Lundin sydde även Selma Lagerlöfs omtalade nobelprisklänning från 1909 (som ses på bilden ovan). Den är sydd av blommönstrad grå/blå sidenbrokad med släp baktill, liv med infällningar i chiffong, och utanpå ligger två broderade tyllband som avslutas med fransar av små träkulor. Klänningen finns bevarad på Mårbacka Minnesgård i Värmland och är tyvärr för skör att ställas ut publikt.
När Selma Lagerlöf fyllde 80 år firades hon så grundligt att det kräver tre olika klädbyten, samtliga från Lundin. Dels var det galaföreställning av Dunungen på Dramaten, då Selma iklädde sig en blommönstrad svart sidenklänning; dels var det mottagning hemma hos väninnan Valborg Olander, då Selma bar en syrenlila sidenklänning. Enligt dagboksanteckningar kunde även en äldre svart klänning, som bars på den officiella mottagningen hos Bonniers, ”ändras lite av Lundinarna”. Av detta lär vi oss att Selma Lagerlöf förstod idén med återbruk.
Varje gång något viktigt i livet skedde anlitade Selma Lagerlöf
”Lundinarna” för att klä upp sig.
Ur ”Augusta Lundin ─ Haute Couture på svenska” av Lotta Lewenhaupt & Anna Bergman Jurell
Anna Sofia Elisabeth Beck-Friis, född Adelswärd (1866–1950) föddes på Adelsnäs i Östergötland. Gift med ryttmästaren, statsrådet och jordbruksministern Johan Gabriel Beck-Friis. Kläderna i Anna Beck-Friis omfångsrika och eleganta garderob representerar huvudsakligen parets liv i Stockholm. Att kläder avslöjar vilket samhällsskikt man tillhör är underförstått, och det var oerhört viktigt att vara klädd på rätt sätt vid varje tillfälle. Johan Gabriel, som var en betydelsefull person med många åtaganden i riksdag, regering och landsting, ville att hans hustru skulle synas och bära den vackraste klänningen vid alla tillfällen då hon deltog. Det innebar många besök för Anna på Augusta Lundins ateljé där en provdocka med personliga mått fanns, likaväl för henne som för andra stamkunder.
Perioden runt sekelskiftet 1900 var en tid då sällskapslivet för samhällets övre skikt kretsade kring hov och adel. Det innebar visiter, luncher, teaterbesök, operaföreställningar, baler och soaréer av olika slag. För varje tillfälle krävdes olika kläder och man bar inte gärna samma ensemble flera gånger. De fick sys om och ändras och olika liv kunde bäras till samma kjol. Kanske var det ett förmiddagsbesök eller en lunch eller bara en kort eftermiddagsvisit som Anna skulle delta i eller vara värdinna för. Kanske var det ett kungligt dop. Kanske en begravning – då krävdes sorgband och särskilda begravningssmycken och svarta kläder under en lång period.
Hon visste sitt klädbästa som stamkund hos Augusta Lundin, vilket i sin tur var en utmaning för modehuset.
Ur ”Augusta Lundin ─ Haute Couture på svenska” av Lotta Lewenhaupt & Anna Bergman Jurell
Augusta Lundins ateljé hade exklusiv rätt till franska modehuset Worths toiler och Annas aftonklänning, som vi ser på bild nedan, i rosa sidenrips med broderier av bland annat snäckskal och glaspärlor, går att spåra i House of Worths bildarkiv. Klänningen är från 1908, i rak så kallad tubmodell, med midjeband i veckad satin som pryds med en sydd rosett i form av en blomma. Den bars med skor överklädda med siden.
Modell iförd Anna Beck-Friis aftonklänning från 1908. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Klänningen nedan är en aftonklänning från den Edwardianska eran då siluetten utgår från S-kurvan. Midjan är mycket smal, 58 cm enligt uppgift. Klänningstyg i diskret blommönstrat atlassiden. Det veckade och draperade livet är dekorerat med infällningar i ljusgrå tyll broderade med små glaspärlor och strass. Axelband med sydda blommor och rosetter.
Modell iförd Anna Beck-Friis klänning. Foto: Ewa-Marie Rundquist
Vill du veta mer?
Texter och fotografier från utställningen ”Augusta Lundin ─ Sveriges första modehus” och boken ”Augusta Lundin ─ Haute Couture på svenska” av Anna Bergman Jurell, scenograf och kostymtecknare och Lotta Lewenhaupt, modejournalist och författare. Boken finns att köpa i Stadsmuseets butik.