Stadsmuseets lilla gulddosa mäter knappt tio centimeter, men lappen inuti skvallrar om stora hemligheter. Med snirklig handstil står det att en Herr Feron har köpt dosan av grevinnan August Gyldenstople, som ärvt den av sin farbror Axel Fersen – och att håret är en gåva från Marie Antoinette. Stämmer verkligen detta och hur kom dosan till Stadsmuseets samlingar?
Dosans kvalitetsstämpel visar att den tillverkades i Paris åren 1777–78, under samma tid som Axel von Fersen och Marie Antoinette lärde känna varandra.
Det är klarlagt att Axel von Fersen och Marie Antoinette hade en nära relation och att snusdosor av det här slaget var en vanlig gåva inom det franska hovet. Men är det sant att just denna snusdosa har varit deras? Enligt den handskrivna lappen som låg i dosan är författaren inte helt säker på sanningshalten:
”I början af 1860-talet delgav mig herr Féron, chef för firman Möllenborg, att han af grefvinnan Augusta Gyldenstolpe tillhandlat sig diverse kuriosa, att deribland förefanns en snusdosa, som ej passade för hans affär, utan erbjöd mig att övertaga densamma. Dosan hade grefvinnan ärft efter sin onkel Grefve Axel von Fersen och traditionen inom familjen berättade att den hårlock den innefattar hade Grefven erhållit af den olyckliga drottningen Marie Antoinette efter flykten till Varennes. Grefven hade låtit innefatta den af en berömd juvelerare i Palais Royal. Må detta nu vara hur som helst, så representerar dosan ett högst elegant arbete såväl i smak som utföring.”
Men om det är sant är det en fantastisk historia! Nog kittlas tanken av att fundera över vart föremål de ägde har tagit vägen och finns idag? Troligen var det precis de här funderingarna Teodor Friedländer också hade för nära 130 år sedan.
Forskare har säkrat Marie Antoinettes DNA-profil, men det är tyvärr omöjligt att komma åt håret i dosan utan att ta sönder glaset.
Teodor föddes i Göteborg och familjen ägde Bäckebols gård. Syskonskaran var stor och många var verksamma inom finansvärlden. Med tiden blev Friedländer en framgångsrik grosshandlare och när han dog 1896 bodde han på Östermalm i Stockholm. Han hade då testamenterat föremål till Nationalmuseum i Stockholm men även till Göteborgs Museum, däribland gulddosan. Men hur kom det sig att han hade ett föremål av det här slaget? Säkerligen kittlade historien även honom.
Det verkar också som att intresset för Paris var speciellt stort i den Friedländska familjen. En bror, en syster och två syskonbarn var bosatta i staden. Även i deras bouppteckningar finns föremål kopplade till Marie Antoinette. Historien om den svenske greven och den franska drottningen var nog välbekant, men i slutet av 1800-talet hade inte forskningen om deras relation kommit lika långt som idag. Under lång tid har det dessutom funnits ett visst motstånd i Frankrike att diskutera relationen mellan dem.
Det är synd att vi inte vet vad Friedländer betalade för snusdosan. Gjorde han en bra affär oavsett proveniensen? Dosan är ju ändå gjord av guld och hantverket är gott. Hur tänkte han när just den testamenterades till museet? Gåvan förmedlades av en annan grosshandlare, Oscar Dickson. Han kände Friedländer sedan barnsben och han var dessutom engagerad i museets verksamhet. Det var han som ordnade ett prinsbesök till museet vid samma tid. Dickson samlade också på snusdosor och kanske hade de två diskuterat just den här dosan? Vem vet? Endera dagen kanske man hittar ett brev eller ett kvitto som bekräftar eller omkullstjälper funderingarna?
Visst är historien om Axel von Fersen och Marie Antoinette fascinerande? Kärlek, komplikationer och ond bråd död brukar engagera oss. Samtidigt är Friedländers agerande också en spännande historia. Hur kom han över dosan? Såg han den eller blev han erbjuden den? Trodde han på historien eller tog han en chansning? Tänk att ha råd att ge bort ett sådant föremål 1896! Många var otroligt fattiga i Sverige och dosan var av guld. Varför gav han bort just den? Tänkte han att gåtan skulle kunna få en lösning om den fanns på ett museum, bevarad för framtiden och tillgänglig för forskning? Eller ville han skriva in sig själv i historien som en museidonator?
Antagligen ligger svaret i en blandning av skäl. Klart är att snusdosan av guld fortsätter att engagera och kommer säkerligen att göra det en lång tid framöver. I 1700-talsutställningen, där dosan nu är utställd, finns mer information om mysteriets alla pusselbitar. Välkommen in och spana!
