Storgatan i stadsutvecklingen

Storgatan i Göteborg är inte särskilt omskriven i göteborgskällorna, till och med namnet har varit omtvistat. 1867 fick gatan sitt namn, men redan 1882 föreslogs en namnändring eftersom namnet ansågs vara småstadsaktigt. Detta enligt en anteckning i Svensk etymologisk ordbok från 1922 av Elof Hellquist.

Storgatans anläggande skedde under en tid som kan kallas högindustrialismen – en snabb stadsutbyggnad som följde med den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vasastadens, eller som den också kallas, Stenstadens utbyggnad gjordes enligt stadsplanen 1866 som i sin tur var resultatet av en tävling år 1862. Tävlingarna syftade till att utvidga staden Göteborg och öppna stadslivet för nya steg i urbaniseringen.

Storgatan i stadsutvecklingen
Som alla andra äldre stadsgator skulle Storgatan kunna berätta om olika skeden i stadsutvecklingen. En ny våg av stadsplanetävlingar kom i början av 1900-talet och följde nya ideal. Inspirationen kom från trädgårdsstaden, Camillo Sitte och engelska New Towns. De nya idealen påverkade de södra delarna av centrala staden, exempelvis Lorensbergs villastad, Änggården och Landala, men inte Storgatan. 

Storgatans olika arkitekturstilar
Storgatan har behållit sina proportioner sedan 1866 års stadsplan. I riktningen från väster till öster kan man följa en utveckling av olika arkitekturstilar. De första bostadshusen på Storgatan var i tre våningar och hade en återhållsam dekor. Stilarna utvecklades och fasadernas konstnärliga utformning dominerades senare av palatsliknande arkitektur i puts eller tegel. Strama italienska renässansgrundformer fick så småningom konkurrens av ett livligare franskt och tyskt formspråk med fasadpartier som putade ut kraftigt. År 1872 var en del av Storgatan bebyggd med stenhus, men den östra delen mellan Vasagatan (på kartan kallad Stora Allée gatan) och Nya Allén har kvar enskilda villor och kåkar som kan vara kopplade till landerierna. 1866 års plan förutsatte att all befintlig bebyggelse, även de relativt nya villorna skulle rivas. Utbyggnaden genomfördes 1868–1905 och vid sekelskiftet hade området omkring 10 000 invånare.

Historiska gatunamn
Under 1880-talet lades förslag fram till systematisering av gatunamnen för att underlätta orienteringen. Förslaget var att Storgatan skulle döpas om till Berzeliigatan, Götabergsgatan till Aschebergsgatan, Öfra Magasinsgatan till Engelbrektsgatan och så vidare. Namnen kom från Sveriges allmänna historia, liksom från Göteborgs egen. Omdöpningen skedde inte, men nya gator tillkom så småningom som fick dessa namn.