Stadens parker, kolonier och naturområden fungerade som levande vardagsrum för göteborgarna för hundra år sedan. Skärgårdsbåtarna fylldes av stadsbor på väg mot bad och picknick i havsluften.
Sommarkänsla i Burgårdskolonin
Flickor som plockar krusbär i en koloniträdgård, sannolikt Burgårdskolonin. I Göteborgs-Tidningen den 25 juni 1925 kunde läsaren ta del av rubriken ”Odlaren får lön för mödan”. Där stod det: ”Det är roligt att träffa på glada och förnöjsamma människor. Var kan man göra sådana fynd frågar pessimisten! Vi måste ju medge att det är litet ovanligt, ty i regel består människosläktet av missnöjda individer, som gå omkring och se sura ut.”
Så var det dock inte i stadens koloniträdgårdar, där sommarglädjen frodades. Här fick stadsborna en chans att odla, umgås och njuta av sina små paradis. Burgårdskolonin var Göteborgs första koloniområde som började anläggas sommaren 1905 och stod klar på våren 1906. 1956 avröjdes området för att ge plats åt Valhallabadet.
Sol, havsluft och nysilad mjölk vid Askimsbadet
Tisdagen den 16 juni 1925 publicerades en rubrik ”Sol, havsluft och nysilad mjölk”. Det är vad göteborgsbarnen bjöds på vid Askimsbadet. Tidningen hade tagit sig en tur till badet dagen innan för att hälsa på Dr Allards badbarn. Det var den första utflykten för året. Visserligen var det strålande sol men det var väldigt kallt och det blåste hård nordvästanvind. Det stoppade inte barnen som hade tagit Säröbanans tåg. Cirka 4000 barn var å Askimsbadet den dagen. Det vimlade av barn som hade en fin dag vid vattnet där vissa tappra badade och andra lekte lekar. Barnen hade i bästa fall med sig matsäck hemifrån men det bjöds på nysilad mjölk på badet. Vid 16-tiden var det dags att åka hem till stan igen.
Lövmarknad på Skanstorget under mulen midsommarhelg
Lövmarknad på Skanstorget idag, löd en av bildtexterna i Göteborgs-Tidningen den 23 juni 1925. Artikeln inleder med att midsommarhelgen har börjat grå och mulen med spridda regnskurar. ”Men att det skall blir regn till midsommar, är ju inget svårt att spå. Ty det är det alltid”, konstaterade skribenten.
Det ser inte ut att kunna bli några picknickar i det gröna men grönt skulle göteborgarna inte behöva sakna. Lantmän anlände till staden med vagnar fullastade med ”hela björkskogar”, redo att löva Göteborg inför midsommarfirandet. Liseberg och Slottsskogen förberedde för traditionella festligheter med majstänger, dans och musik. Artikeln avslutades med ett hoppfullt P.S: ”I pressläggningsögonblicket behagade solen titta fram. God fortsättning!”
/
En snabb avstickare till Floda
I maj var det upprörda tongångar i tidningen om att mark i Floda skulle exploateras. Man ville riva en del gamla hus, såsom ”slottet”, Floda säteri, för att ge plats åt det nya. Landskapet skulle förändras bebyggas och oron för att det natursköna området skulle försvinna var stor. Hundra år senare är argumenten för och emot exploatering av mark liknande.
En liten stuga i Burgårdens koloniområde
Fotografiet är taget 9 september och visar en stuga ifrån Burgårdens koloniområdet. Det verkar vara populärt för det är andra gången det året man har varit där och fotograferat. Vad syftet var framgår tyvärr inte, men slående är att många kolonistugor ser ut på ungefär samma sätt idag.
Redbergsbornas park
I november togs frågan om en park vid Bagaregårdens landeri upp. Det fanns ett utarbetat förslag men det ansågs för dyrt och kunde inte realiseras. Man klagade över att parken fortfarande låg igenvuxen. Planen var att den skulle rustas upp i samband med att Härlandabacken förvandlades till en bred trafikåder.
I artikeln argumenterades det för hur väl platsen lämpade sig som park. Allt som behövdes var lite putsning och soffor. Träd och utsikt fanns redan. Enligt den plan som redan fanns skulle upprustningen kosta 5000 kr, men i artikeln påtalar man att anspråken var för stora. Inte skulle några soffor, gräsfrön och gångar behöva kosta så mycket. Frågan låg nu hos fastighetsdirektören Gärde och stadsfullmäktige men hoppet om en trevlig park för främst barn och gamla kvarstod.
En söndagspromenad till Delsjön
I slutet av augusti började hösten att närma sig och därmed också högsäsongen för söndagspromenader. Det här året kunde man glädjas åt att den nya Delsjövägen var klar. Vägen var en utlöpare från Kolltorp mot Delsjön. Den toga av från Kolltorpsvägen, mitt för Lilla Torp, gick öster om herrgården och letade sig i vackra jämna bukter fram till Delsjön. Den gjorde halt vid vattenverkets boställen där automoblierna fick hålla sig på avstånd från sjön. Själva vägen beskrevs som ”vacker och bred”.
Skansberget blir stadens egendom
Rubriken den 25 oktober 1925 löd: Skansberget blir stadens egendom. Skansen Kronan och närmaste marken tillhörde redan Göteborgs Stad men nu hade alltså hela berget köpts av staden för 74 491 kr och 18 öre. I artikeln menar de att örena väl ändå kunde prutats bort.
Staden har dock länge haft nyttjanderätt till delar av berget och anlagt en park där. Göteborgarna har också länge rört sig i parken kring skansen. Tidigare ägare var försvarsministern, som vid denna tid var Per Albin Hansson. På bilden ser vi utsikten uppifrån trappan ner över Haga.
Bananer i Trädgårdsföreningen
1925 hade bananer funnits ett tag i Göteborg. Att däremot se dem växa på träd, i klase var något nytt. Det kunde man göra om man begav sig till Trädgårdsföreningens växthus i slutet av juni det året. Den här sorten hette Cavendishi och växte normalt i Kina. Den kunde ge upp till ett par hundra bananer i skörd från ett enda träd. Cavendishibananerna var kortare och tjockare än vanliga men ”läckra i köttet” som man uttryckte det.
Fångad kattuggla
Tisdagen den 1 september pryddes förstasidan av Göteborgs-Tidningen av två fotografier av en vilsekommen kattuggla. Artikeln berättar att det ofta kom personer in till redaktionen med märkligheter i form av underligt formade potatisar och liknande, som man dessutom gärna ville sälja till tidningen. Resultatet var att det hade byggts upp en samling av underliga saker. I den fanns bland annat vatten från Redbergslid och en vattenmask i ett rör. Någon uggla hade man dock inte fått in tidigare. Ugglan hade flugit in i en villa och rakt i famnen på en av de boende. Familjen lyckades fånga den och lade den i en kartong. Sedan begav man sig till tidningen. Där var det tänkt att den skulle fotograferas, men ugglan ville inte alls sitta stilla utan flög omkring och skapade stor oreda. Till slut togs fotografiet och ugglan släpptes ut.
Grönskande björk i vinterkyla
I november kunde man läsa om en kraftig björk som reste sig intill John Ericsons-statyn i Kungsparken. Den uppmärksammades för trots vinterkyla och snö fortfarande hade en grönskande krona. Det var tydligen inte första året detta hände och trädkännare betraktade trädet med intresserade blickar. Uppskattningsvis var trädet planterat 1895 av dåvarande stadsträdgårdsmästaren. Man trodde att den härstammade från Amerika och att det möjligtvis var någon sjöman som hade haft med sig hem. På bilden ser vi också Dicksonska palatset i bakgrunden.