År 1925 blomstrade idrotts- och friluftslivet i Göteborg, där fotbollsmatcher lockade stora folkmassor till Ullevi, roddare tävlade på Göta älv och söndagar fylldes av cykelturer och promenader. Skidåkning vintertid och simning i havet på sommaren var populära inslag som lockade idrottsföreningar och motionärer att röra på sig året runt. Här bjuder vi på några nedslag.
Här ser vi roddare i Göta älv under 1925 och vid tiden var rodd en mycket populär sport som lockade stora åskådarskaror. Troligen tillhör roddarna på bilden Göteborgs roddklubb som hade bildats redan 1879. Samma år hölls också den första kapprodden mellan lag inom föreningen. Det gör klubben till en av de allra äldsta i Sverige. Klubbens första båthus låg på Hisingen men senare fanns även båthus vid Saltholmen och Säveån. Säveån användes främst för träning medan Göta älv var platsen för olika tävlingar.
I Göteborgs-Tidningen den 17 maj 1925 rapporteras att denna dag skulle GT:s stora cykeltävling gå av stapeln. Det var fjärde året som tidningen anordnade tävlingens och hela 200 cyklister deltog. Starten gick vid Carlsrofältet på söndagen klockan 12:30. Målet var också Carlsrofältet efter cyklisterna hade tagit sig runt den dryga tvåmillånga banan. Längs banan stod tusentals åskådare och tittade och hejade på cyklisterna.
Den 17 augusti kunde Göteborgs-Tidningen rapportera om en ”Göteborgstriumf i Älvsborgssimningen”. Starten var förlagd till Nya Varvet och målgången var utanför Långedrags restaurang. Tävlingen, som arrangerades för andra året, lockade 60 anmälda deltagare – 40 män och 20 kvinnor. Trots det var det endast hälften som lyckades ta sig i mål, då kraftig motvind och hög sjö gjorde utmaningen extra tuff, trots solskenet.Erik Andersson från föreningen Simavdelningen 02 tog hem segern bland herrarna, medan Aina Berg triumferade i damklassen. Tävlingen drog stor publik, med åskådare som samlades längs älvstråket och vid målgången i Långedrag. Evenemanget erbjöd även andra uppvisningar och lekar, vilket skapade en folkfest. Dagen avslutades med fyrverkerier och en högtidlig prisutdelning.
Bilden publicerades aldrig i tidningen, men i artikeln i Göteborgs-Tidningen den 21 september 1925 stod det att skribenten hade varit på de kvinnliga idrottstävlingarna på Slottsskogsvallen dagen innan. Han gör dock en skriftlig bekännelse: ”Jag har aldrig tyckt om idrottande kvinns utom Hillevi (med Hillevi förstås i detta sammanhang fröken Stenhammar), som vi förlåtit för hennes ungdoms skull.” Efter att ha bevittnat gårdagens tävlingar, där både svenska och engelska idrottskvinnor deltog, ändrade han dock uppfattning och blev uppriktigt engagerad i deras prestationer. Denna dag lockade tusentals åskådare till Slottsskogsvallen.
Här ser vi ett av försöksheaten på 100 yards under tävlingarna på Slottsskogsvallen den 25 augusti 1925. Det var C. Medberg som var först över mållinjen. Artikeln noterade också att publiken var förvånansvärd liten denna dag, trots att några av landets främsta idrottare deltog, och att tävlingarna också gästades av amerikanska idrottsstjärnor. Skribenten spekulerade i om den kraftiga regnskuren strax innan start hade avskräckt folk. Den mest imponerande insatsen kom från amerikanen Harold Osborn, olympisk guldmedaljör från Paris 1924, som nästan satte ett världsrekord med ett hopp över 2 m i höjdhopp. Osborn hade året vunnit guld i höjdhopp i Paris med ett hopp på 1,98 meter, och han tog även ett guld i tiokamp vid samma OS.
Tisdagen den 8 september 1925 rapporterade Göteborgs-Tidningen att gymnastiksäsongen hade inletts dagen innan. Tidningen besökte skolhuset vid Karl Johans torg och möttes av gott humör och vad de beskriver som ”ädla idrotter”. I en av salarna tränade en livlig grupp som kallade sig Majgubbarna – en samling ”medelålders ynglingar” – för första gången efter sommaruppehållet. Under ledning av gymnastikdirektör Hulthin genomförde de sina övningar med skicklighet. Träningen markerade starten på förberedelserna inför Gymnastikens dag.
Söndagen den 13 september publicerades i Göteborgs-Tidningen en bild som föreställer de kvinnliga deltagarna i tidningens tennistävling i Mässhallen. Juniortävlingarna anordnades i samarbete med Göteborgs Lawntennisklubb och lockade totalt 48 ungdomar, varav endast 4 var flickor. Artikeln noterade att de tävlandes färdigheter varierade avsevärt men det var en fröjd att se entusiasmen hos deltagarna. Finalen bland flickorna gick mellan Annita Hamberg och Elsa Bengtsson, där Annita gick ut som segrare. Tävlingarna hölls i den gamla Maskinhallen som uppförts för jubileums-utställningen 1923 och ursprungligen var avsedd för användning endast under den sommaren. Efter utställningen fortsatte den användas, främst som träningslokal för ungdomar, under namnet Gamla mässhallen. Den var Svenska Mässans första egna lokaler men då den krävde ständiga och kostsamma reparationer, revs den 1938.
Måndagen den 7 december 1925 rapporterade Göteborgs-Tidningen om söndagens bandymatch i Långedrag, som markerade starten på bandyserien. Matchen stod mellan Långedrag och Änggården och spelades på Hinsholmsviken, där totalt fem matcher ägde rum samma dag. Tidningen noterade trots att tövädret hade lämnat några fläckar av banan under vatten hade det inte stört spelet. Långedrag visade överlägsen form och vann med imponerande 11–0
