ett system för bland annat odling och nöjesliv

Landerier

Ett av de särdrag som gör Göteborg speciellt och som har funnits sedan stadens grundade för 400 år sedan är landerierna. Från början var de tänkta att försörja staden med livsmedel där holländska bönder skulle lära de nya göteborgarna att bruka jorden på ett modernt sätt. Med tiden kom gårdarna att vid sidan av jordbruket att fungera som påkostade sommarnöjen för de förmögna arrendatorerna – lantliga idyller inte långt från stadens brus. Idag finns ett fåtal byggnader bevarade från denna epok, men även alléer, parker, vägsträckningar och gatunamn påminner om en tid då man till exempel odlade tobak utmed det som idag är Kungsportsavenyn!

Vad kännetecknar ett landeri?  
Landeri är i grunden ett tyskt ord som användes för den mark som staden arrenderade ut. Med tiden kom begreppet även att innefatta de herrgårdslika hus som byggdes runt om Göteborg. Den utarrenderade marken utgjorde ett område söder om älven mellan Liseberg i söder och nuvarande Alelyckan i norr. Marken fick staden av kronan vid grundandet. Landområdets gränser har tillsammans med ordets skiftande betydelse gjort att man idag kan stöta på begreppet i exempelvis mäklarannonser där det pratas om landerier. I själva verket rör det sig på flera platser om stora gårdar som inte utarrenderats av staden – alltså inget landeri.

Vid ett nedslag under andra halvan av 1800-talet kan vi hitta hela 39 bebyggda landerianläggningar runt om stadskärnan. Här finns välkända Lorensberg som var en centralpunkt för olika typer av nöjen, Lafin längst i norr (efter franskans ord för slut då landeriets marker markerade den norra gränser för Göteborg) och Liseberg som vid jubileumsutställningen år 1923 gjordes om till nöjesfält. Av dessa 39 landerier finns det byggnader kvar vid sex platser och sparade parkstrukturer vid ytterligare sju.  

Gator kan berätta mycket
Arrendetiden för de olika landerierna kunde ställa till det för staden när man under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ville lösa in marken när Göteborg skulle växa. Det här kan man exempelvis se på Engelbrektsgatan som fick en krökt sträckning runt landeriet Götabergs gräns norr om där Vasakyrkan sedan 1909 ligger. Även om många landerier revs så bevaras deras minne genom berättelserna om de människor som levde där, men också genom namn på både stadsdelar och gator. Stadsdelen Bagaregården och Waterloogatan i Gamlestaden är två exempel på namn som kommer direkt från tidigare landerianläggningar i området.

De spår som idag finns kvar efter nästan 300 år av landerisystemet är något som särskiljer Göteborg från andra liknande städer, på samma sätt som landshövdingehus eller den ursprungliga befästa stadskärnan. Genom att stärka landerierna stärker man det speciella med Göteborg.

Vill du veta mer? Läs rapporten som ligger till grund för den här artikeln >>