Från snusmalare till sillgafflar

Göteborg grundades år 1621 och utgjordes då av en befäst stad inom en vallgrav, med fem så kallade kvarter. Men det var inte kvarter såsom vi tänker dem idag, utan snarare små stadsdelar separerade av stadens kanaler. Dagens kvarter tillkom långt senare.

Karta från 1644 med de första ”kvarteren” separerade av Stora Hamnkanalen och vad som idag är Västra och Östra Hamngatan.

Rotarnas rötter

Göteborgs äldsta kvartersindelningen dög inte länge. Redan 1637 skapades en ny indelning av staden inom vallgraven, då ett system med så kallade rotar infördes. Till en början var där 28 rotar, men det minskades snart ner till 16 rotar år 1657 och sedan 10 år 1671.
När stans befästningar revs i början av 1800-talet så frigjordes ny mark innanför vallgraven och då fortsatte man lite underligt nog på den äldre kvartersindelningen, med införandet av 6:e-10:e kvarteret – helt olikt övriga stadens numera roteindelning alltså.

Utanför vallgraven byggdes staden successivt ut och delades in i 11:e-20:e roten, varav de flesta i sin tur var indelade i vad vi tänker kvarter idag. Kvarteren hade dock inga namn utan endast en numrering, som upprepas inom varje enskild rote.

10 rotar delade in staden i öst – västlig riktning, där en rote bestod av de husrader som på vardera sidan omgav de olika gatorna. De nya ”kvarteren” låg på den gamla fästningsmarken. Det 10:e kvarteret låg utanför vallgraven.

Kvarteren får namn

På 1920-talet ersattes roteindelningen av stadsdelar och år 1923 tillkom en kvartersindelning för hela Göteborg. Varje kvarter utgjordes då av en sammanhängande grupp fastigheter, vanligtvis omgivna av fyra gator – precis så vi tänker oss kvarter idag. Varje kvarter tilldelades ett nummer – och ett namn!

Numreringen upprepades inom varje stadsdel, men namnen var unika inom staden. Kvartersnamnen togs fram av en utsedd namngivningskommitté, bestående av andre stadsingenjören Arvid Södergren med biträde av tidningsredaktören och lokalhistorikern Carl Rudolf Andersson Fredberg. I de äldsta stadsdelarna fick kvarteren namn med lokalhistorisk anknytning, exempelvis namn efter äldre verksamheter som funnits i kvarteret. Övriga stadsdelar fick något mer godtyckliga kvartersnamn, men som följde någon form av tema, exempelvis metaller, frukter, djur eller svenska sjöar.
Inom Vallgraven finner vi kvarteret Snusmalaren, där det på några gårdar fanns snuskvarnar men det är troligen just efter Lindström & Brattbergs kända tobaksfabrik på Kungsgatan 46 som kvarteret fått sitt namn. Där finns också kvarteret Tre Remmare och kvarteret Vattenkällan.

Tre Remmare var en välkänd krog som under 1700-talet låg på hörnet av Kyrkogatan/Magasinsgatan. Det var bland annat ett av de tidigaste nöjesställena i staden med musikalisk underhållning.

Kvarteret Vattenkällan är uppkallat efter den vattenreservoar som låg vid kvarterets sydvästra hörn. Reservoaren byggdes 1797 för att ta emot Kallebäcksvatten som började ledas in till staden 1786.

Var tid har sina namn

Alltmedan Göteborg vuxit har nya stadsdelar tillkommit och tusentals nya kvartersnamn har tagits fram. När stadsdelar såsom Kortedala och Bergsjön planerades på 1950- och 60-talen så valdes kvartersnamn med tema köksattiraljer, bestick och möblemang – såsom kvarteren Kaffekannan, Sillgaffeln och Bokhyllan – i Kortedala, respektive tema idrott – Målvakten, Orienteraren och Ryttaren – i Bergsjön. Numera tycks det dock inte vara lika angeläget med kvartersnamn och därför tas det inte längre fram några för nya områden.
I många stadsdelar följer även gatunamnen ett tema, men intressant nog skiljer sig då dessa teman från kvartersnamnen. Kortedalas gator har namn efter almanackan och bland Bergsjöns gator gäller rymdtema. I Gårdsten ser vi dock kryddor i både gatunamn och kvartersnamn.

Kända kvarter

På vissa fasader i staden kan du se skyltar som visar både gatunamn och kvartersnamn, men nuförtiden är det nog inte alla göteborgare som har koll på vilket kvarter de bor i. I Gamlestaden däremot, där kvarteren har namn efter svenska fiskar, används kvartersnamnen flitigt när man ska beskriva var man bor – ”jag bor i kvarteret Koljan!”, till exempel.

Vet du vilket kvarter du bor i?