spår som berättar om
400 år av stadsutveckling

När Göteborg grundlades som en ny stad år 1621 så gjorde den det som en befäst handelsstad. Innanför de murar, vallar och vallgravar som med tiden kom att omge staden planerades och byggdes en rätvinklig rutnätsstad med ett system av kanaler som huvudstråk. Många av de strukturer som skapades vid stadens födelse har sedan dess följt med och präglat det som idag är Göteborgs innerstad. Att man idag kan uppleva dessa historiska spår och förstå de förändringar som staden genomgått är också något som finns med i vågskålen när Göteborg fortsätter att växa och utvecklas.

Vad kan stadens gator berätta?

Även om de flesta av Göteborgs kanaler sedan länge är igenfyllda och stora delar av de omgärdande befästningarna raserades på 1800-talet så finns det strukturer kvar som under en promenad genom staden kan berätta om dess ursprung och utveckling. Ta till exempel gatorna. De flesta av innerstadens gator vi promenerar på idag har funnits med sedan 1600-talet, likaså de många avfasade hörnen mot korsningar. Även en uppdelning mellan huvudstråk och bakgator är en snart 400-årig företeelse i Göteborg. Kanalerna och Kungsgatan var huvudstråk. Här fanns den mer påkostade bebyggelsen och stadens torg och kyrkor medan de trängre bakgatorna rymde den enklare bebyggelsen. En social indelning av vem som bodde var förstärkte också skillnaden mellan de olika gatorna, där de finaste tomterna som krävde dyrbara hus gick till stadens förmögna invånare medan de mindre bemedlade fick bygga sina hus i mer perifera lägen i staden. Trots att avstånden inte är stora går denna indelning fortfarande att se idag.

Göteborgs uppbyggnad

Även bränderna är viktiga för Göteborgs utveckling. Mellan 1792 och 1813 förstörde elden det allra mesta av stadens hus. När återuppbyggnaden skulle ske förbjöds trähus och Göteborg blev en stenstad i 2-3 våningar. Vid denna tid var Carl Wilhelm Carlberg stadsarkitekt. Han ritade själv många av de nya husen och tog också fram typritningar för bakgatornas tomter. Hans avtryck på staden kom att bli stort med en enhetlig innerstad i nyklassicistisk stil. Med få undantag är byggnaderna från denna tid idag de äldsta bevarade husen som finns i Göteborgs innerstad.

Senare tiders nybyggen har tydligt följt den karaktär som staden fick år 1621. Husen förblev låga och då större byggnader uppfördes så placerades de utmed stadens huvudstråk. På så sätt kan vi prata om en 200 år lång tradition av anpassning av nya hus i Göteborgs innerstad!

Vad finns kvar?

Husen som finns kvar från de första dryga 200 åren av Göteborgs historia är idag i minoritet, speciellt längs det som tidigare var stadens bakgator. Många av de bevarade husen byggda i 2-3 våningar under det tidiga 1800-talet finns idag i ett område mellan Östra Hamngatan och Ekelundsgatan – mitt i stadens city. Här går den äldre utformningen av vår stad och hur den påverkat oss fram till idag att förstå medan vi shoppar, umgås eller fikar. Denna upplevelse och de hus och strukturer som gör det möjligt är något att vara stolta över, men även något vi behöver vara rädda om för att historien ska gå att förstå när vi rör oss genom Göteborg.

Läs rapporten som ligger till grund för denna text här!