lyktan
lyser igen

Ett monument är ett minne för samhället och människorna om dess historia. Lyktan på Gregorianska gatan 17 i Kortedala är ett litet modernt monument och ett minne av femtiotalets framtidsvisioner. Det invigdes 1957 och ritades av arkitekten Sven Brolid. Byggnaden var nästan helt inglasad och tänkt att fungera som en port till området samt lysa och synas på vägen från spårvagnen. Efter att funktionen som kiosk och fruktaffär upphörde och efter några provisoriska verksamheter har den stått tom i många år. Men nu lyser Lyktan igen.

Modernt monument

Ett modernt monument är en byggnad eller en anläggning som kan ses som en symbol för det moderna samhällets framväxt under 1900-talet. Lyktan är en sådan byggnad.

Den byggdes inom ett bostadsområde 1956 som en frukt och godiskiosk i Kortedala. Detta var under tidsperioden som kallades folkhemstiden. Stilen som kallas funktionalism antog ibland nästan revolutionära uttryck inom arkitekturen. Trots det kallar göteborgsprofessorn Claes Caldenby svensk femtiotalsfunkis för en välartad modernism. Det präglar Kortedalas stadsplan och arkitektur, den är både vågad och välartad.

Moderna bostäder

Kortedalas bostadsområden projekterades av olika arkitektkontor. Göteborgs Stads Bostads AB gav 1956 Sven Brolid och Jan Wallinder ett uppdrag som ansvariga arkitekter. Brolid och Wallinder Arkitektkontor skapade för den södra delen runt Gregorianska och Julianska gatorna en speciell form. Sven Brolid förkroppsligade i denna stadsplan en idé om en italiensk medeltida by. Här fick Lyktan fungera som en portal in till en ringmur runt byn (lamellhusen) med sina vakttorn (triangelhusen). Planen påminner om ett fotavtryck vilket området mellan Gregorianska och Julianska gatorna ofta kallats för.

Ett av de trekantiga husen på Julianska gatan i Kortedala 1957. Tillhör Göteborg stadsmuseums arkiv.

Idén bakom den trekantiga planlösningen i punkthusen handlade om att fånga upp dygnets soltimmar. Den sämsta lägenheten har 50% fler soltimmar än ett vanligt kvadratiskt punkthus. Trekantsplanen minimerar också antalet hörn vilket gör den mer ekonomisk att bygga. Den trekantiga planformen är ovanlig, ett av 1950-talets många experiment för att hitta ständigt bättre boendelösningar.

Punkthusen utgör Kortedalas landmärke på långt håll, de syns från de flesta högre berg i staden, i synnerhet Stigberget men även från älven, exempelvis Hisingsbron. Lägenheterna har milsvid utsikt.

Lyktan

Byggnaden uppmärksammades på 1950-talet och besöktes av såväl utländska turister som kung Gustav VI Adolf.

Ursprungligen var Lyktan, som var en kiosk, nästan helt inglasad. Som en port till området skulle den lysa upp och visa var bostadsområdet är om man var på väg hem från spårvagnen. Byggnaden hade en balkong och ett för tiden modernt golvvärmesystem. En neonskylt lyste med byggnadens namn på ena långsidan och ”Frukt” på den andra.

Fram till 1975 drevs Lyktan som kiosk, sedan som kontor, men stod tom efter 1995. Den hade hotats av rivningar två gånger och båda gångerna väcktes frågan om kulturminnesskydd genom byggnadsminnesförklaring. Under 2020-talet började en varsam upprustning av den förfallna byggnaden i Bostadsbolagets regi.

2021 flyttade Kulturföreningen Lyktan in och nu lyser Lyktan igen. Läs mer här.

Bild från 1957. Tillhör Göteborg stadsmuseums arkiv.

/Sanja Peter