Genom att titta närmare på våra kyrkogårdar kan vi få många ledtrådar till historien, inte bara till själva begravningsplatsens utseende utan också till spännande skiften i samhället. Vi kan även komma nära människorna, ibland flera hundra år efter att de begravts. I slutet av 1990-talet togs rapporter fram kring alla Göteborgs kyrkogårdar. De innehåller mycket information om staden för den som letar. Genom Lundbys bägge kyrkogårdar får man en inblick i en historia som sträcker sig från tidig medeltid fram till idag.
Uppkomsten av Lundby gamla kyrka
Lundby gamla kyrka är daterad till 1300-tal men kanske fanns en ännu äldre föregångare då bygden kristnades under tidig medeltid. Lundby var en av Hisingens större byar där det på 1500-talet fanns 17 hemman. Några av de gårdar som med tiden flyttades ut från byn känns igen från olika nutida namn, till exempel dagens stadsdel Brämaregården. Kyrkogården är minst lika gammal som kyrkan. Hur den såg ut i detalj på medeltiden kan vi bara spekulera kring, men troligen fanns då ingen planterad växlighet. Länge var det också vanligt att djur betade på kyrkogårdarna. Detta var en löneförmån för kyrkans klockare fram till år 1819. När 30 lönnar planterades år 1827 så skedde det i en tid då man strävade efter att göra kyrkogårdarna till hälsosammare platser.
Foto taget från Lundby gamla kyrkas griftesgård år 1948. Foto tillhör Göteborgs stadsmuseum.
Ett minne från 1600-talet
På grund av att kyrkogården övergavs och fick stå och förfalla när Lundby nya kyrka och kyrkogård invigdes på 1880-talet, så finns inte så många gravvårdar kvar från tiden före 1960-talet. En av de 1600-talsstenar som dock fortfarande står på sin ursprungliga plats berättar om en person som var byggmästare när Fattighusån byggdes. På stenen finns texten: ”HÄR LIGGER BEGRAVEN CORNELIUS ISAACSON SOM VAR STADSENS TIMBERMAN 1668”.
Lundby nya kyrka och dess karaktär
Lundby nya kyrkogård har två karaktärer. Den ursprungliga delen närmast kyrkan har en mer organisk form med slingrande gångar, typisk för 1880-talet, medan den del som utvidgades på 1910-talet gavs ett stramare uttryck med raka gångar. Att kyrkogården har använts och har gravvårdar från varje tidsperiod från invigningen fram till idag gör den till en intressant kulturmiljö.
Ett besök på kyrkogårdarna i Lundby är en innehållsrik upptäcktsfärd genom Göteborgs och Hisingens långa historia. De är levande miljöer som fortsätter att förändras, där nya lager av berättelser läggs till de äldre som finns där.