Visste du att Göteborg är byggt vid den lägsta punkten vid Göta Älv? I rapporten Framtiden är blöt får du veta mer om människor, kulturmiljö och klimathot vid Stora Hamnkanalen. Området är ett finrum som alltid har drabbats av översvämningar, så varför vill människor ha sina verksamheter här?
Stadsbyggnadskontorets klimatstrateger pekade ut Södra Hamngatan som en särskilt hotad kulturmiljö. Ända sedan Göteborg grundades 1621 har platsen räknats till de finaste trots att kanalen är konstgjord. Den byggdes som en skyddande hamn mellan havet och älven. Under många år har Stadsbyggnadskontoret tagit fram ett gediget material om extremväder, tillgängligt på nätet. Frågan är bara – når det fram?
Extremväder
Att det pågår en klimatkris är utgångspunkt för stadens klimatstrategiska arbete. Framtidens väder förväntas bli mer extremt med återkommande skyfall, översvämningar och värmeböljor. Ju mer den globala medeltemperaturen ökar, desto fler människor kommer att drabbas enligt FN:s klimatpanel IPCC. Göteborg ligger geografiskt utsatt när det gäller skyfall och höjda havsnivåer. Riskerna för översvämningar är extra stora längs kusten och i låglänta områden utmed vattendrag som Stora Hamnkanalen.
Gamla nyheter om oväder
Att leva i Göteborg har alltid varit en blöt historia. Vi behöver inte fantisera om hur oväder har påverkat för det kunde man läsa om redan för 100 år sedan. Tidningar från olika tider berättar om orkaner och översvämningar som drabbar staden och gör tusentals hem vattenskadade och strömlösa. Berättelser återkommer om avlopp som kollapsar, hur brandkåren måste rycka ut och länspumpa och att Räddningstjänsten inte går att nå. I vår tid har ovädren namn som Gudrun som är den största naturkatastrofen som drabbat södra Sverige i modern tid. Stormskadorna kostade miljontals kronor och minst 20 människor dog.
Vad säger människorna?
Vid Södra Hamngatan finns idag verksamheter som uppskattar utsikten över kanalen men också störs av den intensiva trafiken som bullrar och ger sättningsskador. De äldre hus har större problem. Byggnader med källarvåningar får ofta vatten på fel ställe när kanalvatten läcker in. I Frimurarlogen från 1820, kombineras höga kulturmiljövärden med tekniska utmaningar. Varje år översvämmas källaren. För att få ut vattnet har de installerat en pumpstation. Pumpar krävs också hos Pantbanken som har höjt bjälklaget och bytt ut allt trä mot stål. De har också installerat ventilation i golvet. Chalmerska huset har problem trots dränering. Men oavsett svårigheter uppskattar alla intervjupersoner platsens historiska värde och skönhet. Ägaren till Fanny Michel säger att deras kunder gillar att strosa runt gamla hus och platser med historia. Kontorschefen på Pantbanken tycker det är fint även när det regnar och att de vackra lokalerna fungerar som en ice-breaker i samtalet. Entreprenören på Brogyllen uppskattar den förnäma platsen som har gamla anor. Ägaren på Krut & Krusiduller tycker att det är en otroligt vacker plats.
Kanalmurar i dåligt skick
Trafikkontoret ligger i startgroparna för upprustning av kanalmurar längs med Fattighusån och Stora Hamnkanalen. Kanalmurarna behöver renoveras efter åratal av tung och intensiv trafik. Blålera finns under bebyggelsen vid kanalen som vilar på rustbäddar av gran och furu. När trät ruttnar uppstår sättningsskador. I samband med att kanalmurarna rustas upp kommer de även att klimatsäkras. Ett kostsamt megaprojekt där konsekvenser på centrala staden beräknas att bli större och mer omfattande än Västlänksbygget. Men att låta bli att förhindra framtida oväder är ännu dyrare.
Vill du veta mer? Läs hela rapporten här!
Toppbild: Översvämning i stan överraskar bilförare och barn 1920. Hjörnearkivet, Göteborgs stadsmuseum.