Highglights från 400 år

I utställningen Göteborgs födelse finns en murslev från 1600-talet. Den hittades vid en utgrävning 1977 på Södra Hamngatan och väckte en del uppmärksamhet. För nog är det något speciellt med en murslev från en stads första början? Den är som ett titthål till själva nybyggartiden. Det är den här sleven som har murat staden! Kanske.

Att den hittades just vid Södra Hamngatan är också lite typiskt. Den blivande stadens gator och kvarter mättes ut på de sanka strandängarna, och redan då var kungamakten mån om att staden skulle se bra ut. Det bestämdes att på de mest offentliga gatorna fick det bara byggas stenhus. På de halvoffentliga räckte det med trähus med framsida av sten. På bakgatorna gick det bra med trähus. Det mest offentliga rummet var längs Stora Hamnkanalen, så var det någonstans det murades så var det här. Varför en av murarna sedan tappade, glömde eller på annat sätt blev av med sin slev – det lär vi aldrig få veta.

Merchandise är inget nytt. År 1630 landsteg Gustav den andre Adolf, Göteborgs grundare, i norra Tyskland. Sverige hade gett sig in i det Trettioåriga kriget, och startade samtidigt ett massivt propagandakrig . Flygblad, tidningar och gravyrer pumpades ut. De framställde den svenske kungen som rättvisans och den sanna kristendomens försvarare. Det här fortsatte även efter att kungen stupat 1632. Nu blev han i stället martyren och förebilden.

Till denna kungliga merchandise hörde även föremål av alla de slag, och ett av dem är den här glashållaren. En tankfull Gustav Adolf står och höjer själva glashållaren som om den varit en bägare. Bodde du i Tyskland och ställde fram en sådan, var det ett tydligt sätt att visa var dina sympatier låg. Stadsmuseets glashållare är dessutom ovanlig på så sätt att originalglaset fortfarande finns kvar.

Många av föremålen i ett museums samlingar är mysterier. Som den här lilla figuren, bara 5 centimeter lång. Den är hittad i Tynnered i södra Göteborg, och verkar föreställa ett litet barn i en äggformad skål. Materialet är sten och barn och skål är täljda i ett stycke. Så långt är allt lugnt, men sedan kommer frågorna. Vad föreställer den lilla figuren egentligen? Vad har den använts till?

I museets katalog kallas den amulett, till och med fruktbarhetsamulett, och sorteras in under Folkmedicin och Havandeskap. En amulett har med magi att göra. Det är ett föremål som bäraren tror ska skydda mot sjukdom eller olycka och ge kraft eller lycka. Tolkningen är att figuren föreställer ett ofött barn i livmodern. Den ska sedan ha burits av någon som vill bli gravid, som ett slags lockmynt. Så kan det vara, men vet säkert, det gör nog bara den som en gång ägde den lilla figuren.

I Stadsmuseets 1700-talsutställning finns en kristallpokal. På pokalens fot står det: ”Gustafs källas najader till sin nådigste konung ”. En najad är en vatten-ande i den antika mytologin och det här är alltså en historia om vatten. Göteborg grundades på en plats utan rent vatten, men några kilometer söderut fanns Kallebäcks källa. Den låg högt nog för att ge självtryck ända till stan men problemet var bara att ingen ville stå för kostnaden att dra en ledning.

År 1785 fick några av stadens köpmän nog, de skramlade ihop summan och Göteborg fick sin första vattenledning. I november 1787 fick kung Gustav den tredje beskåda källan, som då döptes om till Gustafs källa. Det var även då najaden dök upp. Hon läste en dikt och bjöd kungen att dricka ur kristallpokalen. Som tack fick hon en guldmedalj, men var den har tagit vägen, och vem det var som fick den tveksamma äran att klä sig som najad mitt i vintern, det har vi typiskt nog ingen aning om.

På 1700-talet rökte Göteborgs män pipa. I museets utställning om 1700-talets Göteborg finns det därför flera piphuvuden, från de enklaste kritpiporna till lyxvarianter i porslin och silver. Men göteborgarna rökte inte bara tobak, de odlade den också.

Enligt 1700-talets ekonomiska teorier borde ett land exportera så mycket som möjligt och importera så lite som möjligt . Tobaksimporten var ett bekymmer, så på 1720-talet fick alla städer en kunglig order om att börja odla tobak. I Göteborg kallade Jonas Alströmer in en nederländsk tobaksodlare för att lära ut knepen och snart växte det tobak runt hela staden – i Stampen, Lorensberg, Burgården och där Liseberg ligger idag. År 1750 skördades nästan 25 ton tobaksblad runt Göteborg.

Men det var en verksamhet som var helt beroende av statligt stöd. När statsmakten tappade intresset gick luften ur odlandet och år 1783 fanns det inte längre några tobaksfält runt Göteborg.

1800-talet kallas ibland för uppfinningarnas århundrade. Då tänker vi ofta på ”stora” uppfinningar som ångmaskinen, ångloket eller telegrafen, men det uppfanns även saker som gjorde livet enklare i hemmet, inte minst för kvinnor. I Stadsmuseets 1800-talsutställning står en symaskin från början av 1900-talet. I årtusenden hade människor suttit och sytt för hand, men det förändrades nu.

Det första patentet på en fungerande symaskin togs 1830 i Frankrike, men oroliga skräddare slog sönder maskinerna och uppfinnaren tvingades fly. I stället var det i USA på 1850-talet som symaskinen för hemmabruk slog igenom. Snart exporterades den till Europa och kopierades. Museets maskin är av märket Nornan, från Nornans symaskin AB som låg i Göteborg, i hörnet Östra Hamngatan /Drottninggatan .

Firman grundades redan 1862 och var – åtminstone enligt deras egen reklam – Sveriges äldsta symaskinsfirma . Symaskiner var inte den enda moderniteten som gick att köpa där. Nornan sålde även velocipeder och solifoner, alltså cyklar och trattgrammofoner.

I museets 1800-talsutställning finns en väldigt speciell hatt med två stora hål i brättet. Hatten är en hästhatt och berättar om en speciell tid, till och med en speciell sommar. Under 1800-talet var Göteborg fullt av hästar, som ibland behandlades ganska illa. I slutet av 1800-talet började inställningen sakta förändras. År 1891 översattes den engelska romanen Black Beauty till svenska, under titeln Vackre Svarten. Där får en arbetshäst själv berätta om sitt liv och sina lidande. Romanen bidrog till en debatt om hästarnas villkor.

År 1901 blev en rekordvarm sommar, med temperaturer upp mot 36 grader. Då tog Göteborgs naturskyddsförening fram den här hästhatten och uppmanade alla åkare och andra att skaffa den, för att skydda sina djur. En som nappade var Göteborgs spårvägar. För deras del var det i sista minuten, eftersom det var sista året som spårvagnarna drogs av hästar. Året efter invigdes det elektriska spårvagnsnätet. Hästarna pensionerades och hästhattarna hamnade på museum.

Ibland kan något mycket litet bli början på något stort. Historien om Lundby dockskåp börjar till exempel med några hemgjorda dockmöbler i en villa i Lundby. Den som tillverkade dem hette Grete Thomsen och de var till ett syskonbarn. De blev så fina att hon och hennes man Axel bestämde sig för att tillverka fler, för att se om de gick att sälja. Sin första beställning fick de 1947. Sedan rullade det på. De skaffade en lokal i Lerum, anställde en inredningsarkitekt och designade ett dockskåp.

År 1967 tillverkades 35 000 dockskåp i Lerum. Runt 1980 nådde Lundby sin kulmen, med runt 100 0000 dockskåp per år, tillverkning i elva länder och export till tjugo. Just det här dockskåpet köptes som julklapp 1979. Mottagaren var Anna Maria, 3 ½ år, som bodde i Backa. I många år var det en plats för lek, men barn växer och till sist ställdes skåpet undan, det som så många andra. För hur många Lundby dockskåp står det egentligen på vindar och i källare runt om i Sverige? Har du ett?

En del av föremålen på Göteborgs stadsmuseum har varit med när det skrevs historia. Det här standaret bars i Göteborg den 2 juni 1918. Det var en tid när Europa skälvde av krig och revolutioner. Även i Sverige ställdes krav på politiska reformer. Ett av dem gällde kvinnlig rösträtt. I Sverige 1918 hade inga kvinnor rösträtt till riksdagen, och de kunde inte heller bli invalda. Gifta kvinnor var omyndiga med sin man som förmyndare.

Kraven på att Sveriges kvinnor skulle få politiska rättigheter fördes inte minst av Göteborgsavdelningen av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (F.K.P.R.). Nu, sommaren 1918, skulle de sista, envisa motståndarna i riksdagen övertygas, och i Göteborg genomfördes en av de största gatudemonstrationerna. 6000 personer marscherade från Järntorget till Heden. Senare samma år fattades det första beslutet som öppnade för allmän och lika rösträtt.

År 1931 satt en skräddare i den tyska staden Dresden, och sydde ett täcke till sitt sjuåriga barnbarn. Barnbarnet hette Ingeborg, men kallades för Inge. Åtta år senare startade Andra världskriget. År 1945 utsattes Dresden för ett av krigets värsta bombanfall, som förstörde staden och dödade åtminstone 25 000 människor. Bland de överlevande fanns den 21-åriga Ingeborg.

Dresden ockuperades av ryska trupper och när Ingeborg och hennes man förstod att de hade hamnat i vad som skulle bli en ny diktatur flydde de till Sverige. De kom till Göteborg, där Ingeborg arbetade på Naturhistoriska museet. Med sig fick hon morfars täcke och år 1987 skänkte hon det till Göteborgs stadsmuseum. Idag hänger det i utställningen Grejen med Göteborg, som ett exempel på vilka dramatiska händelser som fört många människor till Göteborg.