Skandinaviska kronor

Många länder som hade kopplat sin valuta till silver gick på 1860-talet över till guld. Sverige, Norge och Danmark bestämde sig för att att införa en gemensam skandinavisk valuta i samband med detta. De tre ländernas mynt flöt redan ganska fritt över gränserna, och större delen av de småmynt som användes i Skåne var danska. År 1873 infördes en myntunion mellan Sverige och Danmark (inklusive Island). Norge anslöt sig 1875. Den nya, gemensamma valutan blev 1 krona, som motsvarade 100 öre. Mynten skulle innehålla en gemensam, bestämd mängd guld. Utseendet skilde sig åt i de olika länderna, men mynten gällde i alla tre. Från 1901 accepterade ländernas banker även varandras sedlar som lika mycket värda. Valutaunionen överlevde krisen när Norge bröt sig ur unionen med Sverige 1905, och fanns kvar till första världskriget. När kriget startade 1914 förklarade regeringarna att det inte längre gick att lösa in mynt och sedlar i guld. Utan att det var meningen började valutaunionen smulas sönder. Mynten blev olika mycket värda, och 1924 upplöstes unionen officiellt. Men fortfarande heter valutan i Sverige, Norge, Danmark och Island krona.