Café Santo Domingo och Dirty Records

Området runt Järntorget är unikt i Göteborg. Här finns idag den blandstad som på senare år varit ett ideal i stadsbyggandet. Butiker, verksamhetslokaler, publika funktioner som bibliotek och kulturhus, kulturella näringar och bostäder, allt finns närvarande inom området. En av dessa verksamheter är Café Santo Domingo och Dirty Records  som ligger på Andra Långgatan. Kajsa Noreen som driver kafét svarar på våra frågor med lite hjälp av Micki som ansvarar för Dirty Records. 

Hur länge har ni varit verksamma i området?
– I tio år har vi varit här och haft en kombinerad caféverksamhet med skivbutik. 1981 startade Dirty Records, och butiken låg först i Uddevalla i ett par år, sedan i Kungshöjd, och efter det på Chalmersgatan, säger Kajsa.

Berätta om er verksamhet 
– Vi bedriver ett café med en skivbutik. Skivbutiken köper och säljer skivor, framför allt begagnade vinyl. För tio år sedan ville Micki, som driver Dirty Records, utveckla sin verksamhet med café. Då gick jag in i verksamheten också, så det blev ett familjeföretag. För caféet bestämde vi oss för produkter vi tyckte var goda, och att det skulle vara spårbart och ekologiskt. Vi skulle kunna stå för det. Kaffet är från dominikanska republiken, därav namnet på caféet. Vi vill göra allt själva från grunden, och är måna om kvaliteten. Till en början var vi amatörer med caféet, så det har utvecklats efter hand. Jag jobbade som barnbibliotekarie och sa upp mig när verksamheten här växte. Varje fredag har vi en öppen scen med livemusik. Vi behöver inte göra mycket reklam för det, djungeltelegrafen går. I nuläget är det uppbokat ett halvår i förväg vilka som ska spela. Det är kul, för det är så olika spelningar, det kan vara långväga musiker, ibland musikskolor eller folkhögskolor, ibland någon enstaka musiker. Vi har även haft poesiläsningar och bokreleaser vid enstaka tillfällen. Vi har en blandad publik. Skivklientelet är ganska homogent, män i Mickis ålder, grårävarna, och lite yngre. Men caféet är blandat åldersmässigt, och vi har många stammisar. Det kommer också en del turister som har hört och läst om oss, säger Kajsa.

Vad är det som gör att ni är verksamma i den här stadsdelen?
– Vi tyckte när vi hittade lokalen att det var ett roligt läge, både händelserikt och fortfarande slitet och genuint, ännu inte gentrifierat. Vi hade spanat in lokalen och var intresserade av den, så när vi såg att den var till salu så slog vi till. Tidigare låg en tapetserare och antikaffär här. Eftersom det inte varit café innan så fick vi göra om lokalen en del. Vi målade om, och investerade i de maskiner som behövdes. Det är en fördel att lokalen ligger så nära där vi bor, säger Kajsa. 

Hur skulle ni beskriva Järntorgsområdet?
– Det är en knutpunkt, en träffpunkt. En mötesplats på gott ont som det är i storstäder. Området byter skepnad sex gånger under ett dygn, från slitet på morgonen, till puls när vi öppnar caféet, till lunchrushen, till eftermiddagsbesökarna som går och handlar på gatan. När vi stänger drar horder av yngre in, då är det fest i luften. Sedan är det party hela natten ända till morgonen. Andra Långgatan är en skivgata, med flera skivbutiker förutom oss. Gatan är mytomspunnen även utanför området, säger Kajsa.

– Haga var ju en gång fullt av proggare som bodde i rivningshus. Nu är de gamla men en del bor fortfarande kvar, det har nog påverkat stadsdelen mycket. Det är blandat med folk, säger Micki. 

Hur har ni sett att området har förändrats under den tid som ni har varit verksamma här? Vad tänker ni om det?
– Det har blivit mycket mer pubar och kedjor. Jag tror att det var Rover som låg här innan vi flyttade hit, sedan har de växt upp som svampar ur jorden. Ställen har kommit och gått under de här åren. Jag har ibland befarat att det skulle bli upputsat här som på andra ställen, men det har inte hänt än i alla fall, det har fått vara hyfsat ifred. 

Har ni någon berättelse eller särskild händelse från de här åren som ni varit verksamma här, som ni tycker säger mycket om karaktären på er plats/ i området?
– Jag kommer att tänka på historien med semlorna. Nu är vi jätteberömda för våra semlor, men vi har lärt oss efter hand. Vi har surdeg i bullarna, och till en början var det inte så bra. En trevlig kvinna som brukar komma hit, hade när vi började med semlorna beställt 18 semlor till sitt jobb. Så kom hon hit på lördagen med sin man och de åt varsin semla. De var små och hårda och sura. Hon kom fram och sa lite försiktigt att det hade blivit en ändring på hennes jobb så hon var tvungen att avbeställa sin bokning. Vi har många stamgäster som har sin plats är här. En person som är väldigt snäll kommer hit med blommor säkert två gånger i veckan, han köper blommor som har gått ut från Linnégatans Blomsterhandel. Micki och en kollega har en gång gett upphov till att caféet kallades för Grumpy Old Men Café i en recension.

– Vi hade under en period en tjej anställd som var väldigt trevlig. Våra kunder var ovana vid det bemötandet som hon hade, hon hälsade dem välkomna in och var väldigt tillmötesgående. Jag minns att en av våra kunder sa högt i kön med sin kaffekopp i handen: Det var värst vad man blev trevligt bemött här idag, säger Micki. 

– Det finns såklart framgångshistorier också från de här åren, men de blir inte lika roliga, det blir mest skryt, säger Kajsa.

Text och foto: Vanja Larberg, utvecklingsledare stadsutvecklingenheten.