”Är det äkta silver?” Frågan visar en tanke om att silver är mer värt än material som plast eller aluminium. Det finns en idé om att det materiella värdet är något som inte förändras, men så behöver det inte vara.
Vissa material har varit väldigt värdefulla i en tid, och nästintill värdelösa i en annan. Ett exempel är aluminium, som på 1800-talet var dyrt att framställa och därför mer exklusivt än både guld och silver. Idag vet vi att aluminium är den vanligaste metallen i jordskorpan.
Silver är ett material som har varit värdefullt under lång tid. Det har funnits i smycken, i föremål och inte minst i pengar. Efterfrågan verkar aldrig ha sinat. Det innebär att många gamla silverföremål har försvunnit. När människor behövde pengar smälte de helt enkelt ned sina smycken och andra saker, för att sälja råvaran silver. Materialet har på så vis varit viktigare än själva föremålet.
Silverbröllopsklänning.
6101
Silverbröllop
Ett silverjubileum firas efter 25 år. I Sverige har bröllopens olika årsdagar uppmärksammats sedan 1700-talet. Det första svenska kungliga silverbröllopet firades 1740 av Fredrik I och Ulrika Eleonora, och traditionen har spridit sig från rika personer till resten av samhället. Ibland hålls en fest, ibland genomförs ceremonin på nytt.
6102
Silverbröllopsklänning
Den blekgröna klänningen från 1906 bars av generalkonsulinnan Gertrud Bratt, född Kjellberg (1861-1935) vid silverbröllopet med Adolf Bratt (1849–1934).
6103
Hårsmycke från silverbröllop
Hårsmycket av silver bars av Johanna Catharina Andersson, född Lindbäck, vid hennes silverbröllop 1895. Smycket bars högst upp på huvudet och har formen av en murgrönekvist.
6104
Silverbröllopsbrosch
Broschen bars av sjökapten Frans Gustaf Andersson vid hans silverbröllop 1895. Broschen ska sitta på mannens rockslag och har formen av en liten rund blad- och blomsterkrans.
6105
Skråsilver
En sådan här pokal kallas för välkomma. Under 1600-talet var alla hantverkare i en stad organiserade i olika skrån. Välkommorna användes av skråna vid högtidliga tillfällen eller när nya personer valdes in.
6106
Skråbägare
Denna bägare från 1760 har tillhört Tunnbindaregesällskapet i Göteborg. Bägaren är av silver, i klassicistisk stil och dekorerad med ett bladmönster runt om mitten.
6107
Skråbägare
Denna bägare från 1763 har tillhört Tunnbindaregesällskapet i Göteborg. Bägaren är av silver och 10,9 cm hög. Den väger 164 gram.
6108
Skråbägare
Denna bägare från 1763 har tillhört Tunnbindaregesällskapet i Göteborg. Bägaren är av silver men flera delar är förgyllda. Den ser nästan mer ut som guld än silver.
6109
Medeltida spänne
Ett spänne av silver från 1200-talet. Spännet är format som en ring med nål. På ringen sitter det fåglar och blad. Där finns också små rör för dekorativa glasbitar. Flera av glasbitarna har lossnat.
6111
Silvergåvor och minnessilver
En dryckeskanna av silver och sex silverbägare. Silverbägarna är mellan 10 och 22 cm höga. Vikten är från 160 till 500 gram. Alla är förgyllda, inuti och runt kanterna. Några av dem har fler mönster och detaljer.
Flera av silverbägarna var gåvor. I den ena finns en text som hyllar en man som räddat en flicka från att drunkna. Han var fabriksarbetare och de andra arbetarna samlade gemensamt ihop pengarna till gåvan.
6116
Begravningsskedar
Två förgyllda silverskedar, så kallade begravningsskedar. De är 30 cm långa, 7 cm breda och väger 130 och 140 gram. De är nästan dubbelt så stora som vanliga matskedar, eftersom de skulle användas för att lägga upp mat.
Ända till långt in på 1800-talet var det vanligt att personer som hade hög status delade ut begravningsskedar. De delades ut vid begravningar som minne till vissa gäster, och ibland även till dem som hjälpte till.
Teckenspråk: Materiellt värde