Mot slutet av sin regeringstid blev kung Erik XIV paranoid och misstänkte flera personer i sin närhet för förräderi. År 1567 fick han ett oförklarligt raseriutbrott och beordrade de så kallade Sturemorden, där flera adelsmän avrättades. När kungen insåg vad han hade gjort, betalade han böter till Märta Eriksdotter, änka till en av de avrättade. Hon fick silvertackor motsvarande 1000 silverdaler. Sådana böter kallades för blodsbot eller blodspengar.
1000 silverdaler varen mycket stor summa på den tiden – men inte tillräcklig. Kungens bröder, hertigarna Johan och Karl, hade fått nogav kungen och planerade en statskupp. Märta Eriks dotter var en storpolitisk spelare och med hjälp av hennes silver kunde hertigarna finansiera egna soldater. De lät smälta ner änkans silvertackor och prägla egna silvermynt, kvadratiska klippingar. Eftersom silvret kom från blodsboten kom de att kallas blodsklippingar.
Kung Erik XIV hade minskat silverhalten i mynten, vilket lett till inflation och prishöjningar. Bröderna gjorde mynt med högre silverhalt för att bli mer populära hos folket. År 1568 erövrade bröderna Stockholm. När hertig Johan året efter själv blev kung, Johan III, började även han låta tillverka stora mängder mynt av sämre kvalitet.
Teckenspråk: Blodspengar.
2301
Blodsklippingar
Tre fyrkantiga silvermynt från 1568. Den fyrkantiga formen kommer av att en plåt stämplats och sedan klippts i bitar till mynt.