Intervju med Michaela Engvall

”Många vet inte att de utsätts för hatbrott”

Polismuseets utställning VI & DOM har som syfte att uppmärksamma och förebygga hatbrott. Men vad är ett hatbrott och hur kan en utställning verka brottsförebyggande? Vi pratade med Michaela Engwall, museipedagog på Polismuseet, som producerat vandringsutställningen VI & DOM som öppnar på Stadsmuseet 23 oktober.

Vad är ett hatbrott?
– Om man blir utsatt för ett brott på grund av sin identitet – sin religion, tro, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller etniska ursprung. Blir man utsatt på grund av detta blir straffet hårdare. Detta för att det påverkar folk så mycket – man ska inte behöva dölja vem man är i en demokrati. Därför blir det straffskärpning på hatbrott.

Varför gjorde ni en utställning om hatbrott? 
– Hatbrott är ett brott mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna, som är ett av polisens prioriterade områden. Hatbrott påverkar hela samhället och är ett hot mot demokratin. En av anledningarna till att vi ville göra den här utställningen var att vi märkte att samhällsklimatet blivit hårdare. Det blev vanligare att uttrycka sig starkt polariserat och ställa grupper mot varandra. Frågan är om man vill tillhöra ett samhälle som skapar ett ”vi och dom”, baserat på sexuell läggning eller vilket ursprungsland vi har - eller om vi vill skapa en bra värld tillsammans. För mig är svaret självklart, ingen ska behöva dölja sin identitet i rädsla för hot och hat. 

Hur påverkas individ och samhälle av ett hatbrott? 
- För de utsatta kan det påverka livet varje dag. Många döljer sin tro, sexuella läggning, identitet. Och ett samhälle där folk döljer sin identitet är dåligt för alla. Vad blir det nästa gång? Det är viktigt att kämpa för allas rättigheter hela tiden och inte ta dem för självklara. 

Hur lyfter ni hatbrottsproblematiken i utställningen? 
- Vi lyfter frågan på flera olika sätt för jag tror att man både behöver känna, lära och agera för att kunna förebygga hatbrott. Starka berättelser från personer som vart utsatta för hatbrott är i fokus. En historisk tidslinje, där man kan följa både attityder och lagstiftning över tid utgör utställningens ryggrad. Där kan man se att det går att förändra saker, som i fallet med homosexualitet – som betraktades som en psykisk sjukdom till och med 1970-talet till exempel. Vi tar också upp fall som Kronans skola i Trollhättan, då tre personer blev mördade i en rasistisk hatbrottsattack. Många blir berörda, det är tuff utställning. Det är ett sätt att visa att vi behöver bry oss om alla som blir utsatta. Vi behöver också uppmärksamma om man ser någon som riskerar att isoleras eller söker sig till destruktiva sällskap. Så att de inte börja hata när det finns alternativ.  

Kan utställningen verkligen förebygga hatbrott? 
- Ja, många vet inte ens vad ett hatbrott är. Om fler anmäler brotten får också polisen mer resurser att arbeta med detta. Besökaren som kommer till utställningen ska känna varför det här är viktigt, lära sig om hur det sett ut tidigare och bli medvetna om sina egna förutfattade meningar och fördomar. Men också att kunna agera om man bevittnar ett hatbrott. 

Vad kan man göra om man bevittnar ett hatbrott? 
- I utställningen finns checklistor för vad du kan göra. Det handlar om att samla bevis, våga vittna och om brottet skett på nätet – ta en skärmdump och polisanmäl! Många utsatta säger också att det värsta är att många står bredvid och inte säger någonting. Det är värre än att bli kallad fula ord och spottad på. Där kan vi göra skillnad genom att visa att vi bryr oss.  

2016 anmäldes drygt 6415 hatbrott enligt BRÅ och mörkertalet är stort. Varför anmäls inte alla hatbrott?
- Många vet inte att de utsätts för hatbrott. Det har blivit normaliserat. Skriker någon rasistiska ord efter mig eller drar av mig slöjan vet många inte att det är ett brott de utsätts för. Man tror kanske inte heller att anmälan leder någon vart. Rädslan att det ska bli värre eller trötthet över att bli sedd som ett ”kränkt offer” är också en faktor.

Vad har du för förhoppningar inför att utställningen öppnar i Göteborg? 
-  Jag hoppas att många lärare kommer dit med sina klasser och att de kommer flera gånger, som det har varit i Stockholm. Och att man får möjlighet att prata om svåra frågor. Det kommer att leda till något bra. Alla kan göra något för att förebygga hatbrott.

Riktar sig VI & DOM bara till skolungdomar?
- Nej, detta är en utställning alla borde se. Vi har haft både företag, vuxengrupper och skolklasser här. Men en viktig målgrupp är ungdomar, som också varit med och påverkat innehållet i utställningen. Det är nog en av framgångsfaktorerna.  

Michaela Engvall kommer att tala på öppningen av VI & DOM den 23 okt. 
Läs mer om programmet här.  

Läs en intervju med Linda Forssén, rektor på Kronans skola här.