artikel

smålandsgatan

Hur blir det om det finns en plan som sedan inte följs?

Området runt gatorna med landskapsnamn nordöst om Heden är ett område som vuxit fram delvis efter en stadsplan och delvis efter andra behov, som ”Var ställer vi en arena till Fotboll-VM 1958”, eller ”Var får vi plats med ett nytt stort polishus?”

Nya utbyggnader

Inför nya utbyggnader i området tog kulturmiljöenheten på Stadsmuseet fram ett underlag som reder ut varför området ser ut som det gör, vad som bär kulturhistoriskt värde av det som finns idag, samt tittar på hur tillkommande bebyggelse kan stärka och bygga vidare på de stadskvaliteter som finns.

Historik

Innan 1800 låg området utanför staden, som då fortfarande var en fästning, och användes främst av militären för övningsfält och militär begravningsplats. Landerier fanns här också varav några med tiden blev industrier, som Tegelbruket.

När stadskärnan utvidgades efter det att fästningsmurarna revs lades stadsplaner i två omgångar 1866 och 1880-tal. Den första planen med villakvarter blev omodern innan den byggdes, den andra med stenstadskvarter var mer tidens melodi i den snabbt expanderande industristaden Göteborg. Det blev snabb en liten stenstad öster om Heden, kompletterade med ”stadsmässiga” landshövdingehus längs Hedens långsida.

Härifrån fram till idag snirklar historien fram mellan stort och smått, högt och lågt, lek och allvar. En lantgård, en stadion, ett polishus, ett elverk och stora kvarter med bostäder och kontor, allt ryms.

Analys

Stadsmuseet fick ett uppdrag att analysera och beskriva hur staden vuxit fram i området, och vilka kvaliteter som är värdefulla att ta hänsyn till när man nu planerar att bygga ännu mer runt Smålandsgatan. En sådan beskrivning är en stor del av rapporten. I en bilaga finns också några bilder av de landshövdingehus som fanns vid Heden, rivna kring 1970, och flygbilder från tiden kring 1950.

Vill du veta mer? Läs rapporten som ligger till grund för den här artikeln här.