artikel
älvsborgsplan
”Ska vi träffas vid Älvsborgsdammen?”…sa ingen majornabo, någonsin. Men Plaskis hittar man till i sömnen om det skulle behövas!
”Ska vi träffas vid Älvsborgsdammen?”…sa ingen majornabo, någonsin. Men Plaskis hittar man till i sömnen om det skulle behövas!
Dammen har varit ett nav i stadsdelen sedan första doppet år 1935 och står nu inför sin andra stora upprustning under tjänstetiden. Park- och Naturförvaltningen frågade Stadsmuseet om ett kulturmiljöunderlag för att beskriva historiken, nuläget och riktlinjer inför den fortsatta planeringen.
Att anlägga en plaskdamm i den folk- och barnrika stadsdelen Kungsladugård var både för nöjes och skönhets skull. Dammen utnyttjades flitigt redan från början, för bad på sommaren och skridskoåkning när vädret tillät på vintrarna. Dammen gjorde även själva platsen till en pampig avslutning på den trädkantade Älvsborgsgatan. Det blev som Majornas Avenyn, en paradgata med en ståtlig fondbyggnad. Platsen saknar egentligen bara en Poseidon, men det får man vara själv. Dammen anlades med planteringar längs sidorna och med en vattenyta som smalnar av något mot kortsidan närmast skolan.
Formen är ett sätt att hantera den lite sluttande marken så att det inte blir ett brant fall mot vattnet i bortre kanten. Det lurar också ögat att uppfatta dammen som ännu längre än den är, och platsen som ännu lite ståtligare.
Kungsladugårdsskolan ritades av kändisarkitekten Ragnar Ossian Swensson och stod klar 1932. Den bildar en ståtlig avslutning på Älvsborgsgatan och var från början tänkt att ha en vanlig planterad grönyta fram till Mariagatan. Då fick staden ett förslag från styrelsen i Charles Felix Lindbergs donationsfond om att i stället få en plaskdamm till platsen. Den Lindbergska donationsfonden hade och har fortfarande till uppgift att ur Charles Felix efterlämnade förmögenhet dela ut pengar till ”stadens prydande och förskönande”, som exempelvis en damm framför en pampig skolbyggnad. Ritningarna till dammen gjordes sedan av samma arkitekt som skolans, R. O. Swensson som står bakom Majornas Götaplatsen.
Funktionen plaskdamm, aktivitetsyta och mötesplats har varit konstant genom alla år, vilket är ett stort värde i sig. Plaskis är en levande kulturmiljö, en plats som har lika stort värde i stadsdelen idag som när den byggdes på 1930-talet.
Läs rapporten som ligger till grund för den här artikeln här.