Flickskolans betydelse för kvinnliga författare och poeter
När flickskolor började inrättas i Sverige fick unga flickor en chans till utbildning för att sedan kunna arbeta som lärare. 1870 fanns det 100 flickskolor i Sverige och Göteborg var flickskoletätast. Alla skolor låg centralt och alla fick så småningom egna arkitektritade hus. Ungefär hälften av de 150 skolor som grundades fram till 1930 bildades och drevs av enskilda kvinnor, de flesta ogifta. Det var ett sätt att som kvinna kunna försörja sig utanför äktenskapet. Flickskolorna blev också en fristad för många kvinnliga författare.
I det här föredraget berättar Birgitta Bergsten, docent i litteraturvetenskap, om poeten Ebba Lindqvist, lärare på Sigrid Rudebecks flickskola och Praktiska Realskolan i Göteborg, och om flickskolans betydelse i hennes liv. Forskaren Monica Sand talar om Flickläroverket vid Götaplatsen. Det var ett av fyra allmänna högre läroverk för flickor som öppnades samtidigt i fyra svenska städer 1929. Många elever därifrån blev tongivande både i Göteborg och nationellt.
Foton ovan: Monica Sand, foto: Sten Hellman. Ebba Lindqvist, foto: Karl-Axel Wikström.
Praktisk info
Begränsat antal platser. Boka din plats via länken. Var på plats senast 5 minuter innan programmet börjar, annars släpps din plats om det är kö. Obokade platser släpps fram till att föreläsningen börjar. Föreläsningen ingår i entrébiljetten till museet. Kom ihåg att avboka din plats om du får förhinder. Avbokning görs via mail till bokningar.stadsmuseet@kultur.goteborg.se