Blogg

Urbanum

Staden, utvecklingen och rotkontakten

Bokmässans första dag. Vid den nya Staden-scenen hälsar Ulf Kamne ordförande i Byggnadsnämnden och Agneta Hammer stadsbyggnadsdirektör välkommen till Stadstriennalen när en stor björk plötsligt bärs förbi.

-Bra tajming hojtar Ulf Kamne. Staden behöver många sköna och gröna rum!

En åsikt man kan hålla med om. Men det är inte den gröna staden som blir fokus för förmiddagens första programpunkt: Så bygger Göteborg en hållbar och jämlik stad. Istället blir det ett aktivt samtal om det segregerade Göteborg och om en stadsutveckling med behov av bättre rotkontakt.

-Vad betyder jämlik? Frågar stadsarkitekten Björn Siesjö.

Familjebostäders distriktschef Tobias Johansson har varit uppe i natt på grund av oroligheter och bilbränder i Bergsjön.

-Det är ett misslyckande för hela staden att 80 % av kidsen i Bergsjön inte går ut med godkända betyg.  De har inte samma förutsättningar som andra unga att ta del av stan. Det är inte jämlikt.

Marianne Olsson Stadsdelschef i Angered är inne på samma linje.

-Ska fattiga människor få ha någonstans att bo? Ska de få ha det vackert? Ska de få ha inflytande? 3-4% av det nya bostadsbeståndet i Älvstaden är till för folk med vanlig lön. Resten går till de som tjänar mer och då menar vi i staden att vi ändå tagit ett grepp om frågan!

Björn Siesjö nickar instämmande och säger:

-Det finns ju ingen bostadsbrist för rika i Göteborg.

Och det konstaterandet är bara ett av flera under samtalet som visar hur stadsutvecklingen mer styrs av ett marknadstänk än av en fungerande politik, trots att mycket bra görs. I Göteborg används sedan flera år ett verktyg i planarbetet för att bättre kunna bygga en socialt sammanhållen stad med ett gott vardagsliv för alla oavsett livssituation. Ett motsvarande verktyg används för att barns behov och rättigheter ska tas till vara i planeringen. Men allt hänger inte på lokal nivå. Ulrika Lundkvist strateg, sociala frågor på Stadsbyggnadskontoret lyfter fram en viktig aspekt:

-Vi får inte glömma bort kopplingen till den statliga bostadspolitiken.

Samtalet böljar mellan behov av fler hyresrätter, vackra trygga närmiljöer och aktiva bottenvåningar för att skapa mer liv mellan husen. Tills Tobias Johansson säger:

-Vet vi tillräckligt om efterfrågan? Vi har inte råd att bygga något som folk inte vill ha. Jag tvingade min personal att knacka på 1700 dörrar i Bergsjön för att få svar från de unga som ska flytta in i våra lägenheter om 10-15 år. Det gav ett helt annat resultat än de svar som en åldrad publik i Älvrummet brukar ge. De flesta där har ju dött när våra lägenheter står färdiga.

Marianne Olsson instämmer:

-Bjud in alla som bor i området att vara med och påverka. Öppna dörren och låt oss möta dem ihop - som en stad. Vad är det egentligen som stoppar oss från att bygga en hållbar stad?

Tobias Johansson pekar på problemet med att det inte finns en gemensam verklighetsbild i staden. Segregationen bor inte i förorten utan i hela stan och de som främst kommer behöva förändra sig är folk som vi i publiken - den vita medelklassen.

Ulrika Lundkvist avslutar med att säga:

-Det kommer kännas in på skinnet när vi behöver ta ett steg tillbaka.

Hur arbetet med att bryta segregationen går vidare och hur dialogarbetet ska bli bättre kommer säkert diskuteras även på nästa Stadstriennal 2018. Men ett står klart: Utan rotkontakt – ingen jämlik stadsutveckling.

/ Ylva Berglund