Blogg

Göteborgs födelse

Silverhjärtat från Nya Lödöse

Passion ska inte underskattas! När du brinner för något är det så mycket enklare att lägga ner extra energi. Som med det här silverhjärtat. Det var hösten 2014 som vi började arbetet med den nya utställningen Göteborgs födelse. Vi ville berätta om Göteborgs första tid och om Nya Lödöse, staden som fanns innan. Silverhjärtat var redan utställt tillsammans med andra smycken från den tiden. Jag hade pekat på det många gånger och berättat om det moraliskt tveksamma i att vi först gräver upp ett skelett med ett smycke om halsen, och sedan återbegraver skelettet, men behåller smycket.

Över HUNDRA år sedan

Vi och vi förresten – detta hände för mer än hundra år sedan. Det var då de ägnade somrarna åt att gräva ut resterna av Nya Lödöse, mitt under pågående världskrig. Det var en del i förberedelserna inför Göteborgs 300-årsjubileum. Liksom vår nya utställning är en del i förberedelserna inför Göteborgs 400-årsjubileum. En oktoberdag 1916 hittades några skelett. På bröstet på ett kvinnligt skelett låg ett öppningsbart silverhjärta. I det låg ett litet paket, omlindat av en papperslapp med text. I paketet låg resterna av en torkad växt. På själva hjärtat fanns en vapensköld med fyra fåglar och på båda sidor fanns bokstäver som kunde tolkas som initialer.

Vi var inte först

Det här är väldigt mycket information jämfört med vanliga arkeologiska fynd. Det är information både om hjärtats ägare och om ägarens föreställningsvärld. Men när vi började vårt arbete var information ännu inte tydd. Andra hade börjat. I en uppsats från 1997 berättar en av mina föregångare om sina försök. Det var hon som för första gången öppnade paketet, och undersökte vilket material tygbitarna var gjorda av. Men hela vägen hade hon inte kommit och det var kanske det som var mest frustrerande – de halva resultaten. Att de som arbetat med hjärtat före oss bara hade släppt. Han som hittade hjärtat skriver att det ingraverade vapnet är ”hittills ej bestämbart”. Texten på pappersremsan är "otydbar". Vapen och monogram är "okända". I uppsatsen från 1997 står att ”arbetet med att identifiera växten pågår” och att ”texten inte är tydd än”. Och känslan blev bara att – hallå! – så kan ni inte göra. Vad är det för släktvapen? Vems är initialerna? Vem är alltså bäraren? Vad står det på lappen? Vad är det för växt? Vi måste lösa det här!

Vår egen da vinci-kod

Så vi började. Bilden av vapenskölden skickades till Stockholm, Haag och London. Riksheraldiker och privatheraldiker fick granska den. Den svårtydda texten lades fram för svenska och nederländska experter. Pollen från växterna har granskats av arkeobotaniker. Nederländska arkivforskare och en brittisk expert på alkemi har varit involverade. Spår har följts, teorier har prövats och idag… Jag önskar jag kunde säga att passion löser allt, men hjärtat gäckar oss ännu. Något har vi löst, det mesta inte. Men det är inte över. En dag kanske vi löser den, vår egen da Vinci-kod.

Håkan Strömberg, Pedagog på Göteborgs stadsmuseum

Håkan Strömberg berättar om silverhjärtat från Nya Lödöse.
Filmen visas även  i utställningen Göteborgs födelse.
Läs mer om utställningen här.

/ Håkan Strömberg