Blogg

Urbanum

Öppet samtal om Karlavagnsområdet 

Öppet samtal om Karlavagnsområdet 
Studio Café, Gothenburg Film Studios 2016-06-01 
Arrangörer: Göteborgs Stad, Göteborgs Stadsmuseum, Älvstranden Utveckling AB och Gothenburg Film Studios

- Ofta ser vi på stadsutveckling som handlar om att bygga större och mer, men nu tänkte vi
titta på steget innan ny stad möter gammal. Hur tar vi tillvara på de kulturella och kreativa
värdena på en plats? Det kommer alla föreläsare tangera ikväll.
Så öppnar Ylva Berglund, intendent och samordnare på Göteborgs Stadsmuseum, kvällens samtal som alltså ska handla om utvecklingen av Karlavagnsområdet på Hisingen. 
- Utgångspunkt är dokumentet Vision Älvstaden som klubbades i kommunfullmäktige 2012, där det står på s. 30 att man vill ”ta avstamp i det befintliga” när den framtida älvstaden skapas.

Kaarlavagnsområdets kulturvärden
Sanja Peter och Maja Lindman, Antikvarier på Göteborgs Stadsmuseum, presenterar den kulturhistoriska dokumentationen av Karlavagnsplatsen de tagit fram. I arbetet med rapporten har de tittat på vad som finns på platsen idag och hur det står i relation med närområdets fastslagna kulturvärden. Området är en del av det landskap utmed älven som formats av varvsindustrin, berättar Sanja Peter. 
- När staden hade växtverk och innerstaden inte längre rymde allt flyttade man industrierna till Hisingssidan. Bland annat Lindholmsvarvet som kom hit redan i mitten av 1800-talet.
Maja Lindman berättar att det inte finns något i kvarteret som har någon formell bevarandestatus.
- Men det har ju såklart kulturvärden ändå. Och det som är tänkt för den här platsen, det här höga tornet, påverkar också miljöerna runtomkring. Om vi ska säga något kort om vad som är karaktäristiskt för platsen så är det ett område som varit lite av ett utkantsområde, med industri- och verksamhetslokaler. Bebyggelsen är väldigt varierande, både i volymer, material och karaktärsdrag, och vi pratar framförallt om 1940- och 70-tal. Fokus ligger på funktionalitet. Det vi ser som viktigt att ta med sig är multifunktionaliteten i byggnaderna, den heterogena karaktären och en viss atmosfär som finns här. Att återanvända äldre bebyggelse till nya funktioner, det är ju en hållbarhet i det. Vi ser det som en väldigt värdefull berättelse att värna om, och det historiska arvet som har koppling till varvsverksamheten. En viktig fråga att ta med sig är hur man kan förvalta, integrera och införliva den här berättelsen i det nya?

Staden inventerar och öppnar för dialog
Susanne Ekberg och Barbara Ekström från Sdf Lundby är på plats för att presentera sin rapport, Inventering av närings- och kulturliv på karlavagnsgatan med omnejd, som är sammanställd utifrån ett gemensamt intresse från Stadsdelarna i Älvstaden och Älvstranden Utveckling AB. Inventeringen gjordes med anledning av områdets kommande exploatering och med hypotesen att det finns ett värde i områdets befintliga närings- och kulturliv som riskerar att försvinna om det inte synliggörs. Det är första gången Göteborgs Stad jobbar på just det här viset med att göra en inventering för att kunna skapa ett öppet dialogforum.

Människorna bakom verksamheterna i området
Susanne Ekberg berättar att de i arbetet med inventeringen gjorde personliga besök hos verksamheterna i området för att träffa människorna bakom dörrarna. 
Barbara Ekström fyller i att samtalen kom att handla om så mycket mer än frågorna de ställde. 
- Vissa områden är det värt att gå in i och titta på lite extra, och den känslan fick vi när vi gjorde den här rapporten. Det blev väldigt spännande möten! Rapporten handlar om de levande värdena som finns i det här området idag, det vill säga människorna som befolkar den här platsen och gör den till en miljö som är väldigt, väldigt spännande. Det vi stötte på var en otrolig mångfald – inte bara av lokalt förankrade verksamheter, vi förstod också att det fanns internationella nätverk bakom en del av de här kontakterna. Då började vi tänka att det här är något som är väldigt viktigt för stadsutvecklingen. Inte bara på den här platsen, utan för Göteborg som plats i världen.
Rapporten fastslår ett antal värden i området, som delvis knyter an till poängerna i Stadsmuseets rapport: Att byggnaderna skänker området en tillåtande och alternativ karaktär som är värdefull, att de låga hyrorna och geografiska läget är en god förutsättning för flertalet verksamheter och att det finns en stor mängd upparbetade samarbeten och nätverk mellan verksamheter inom området och i dess närhet. Nätverk som i sin tur skapar både mötesplatser och arbetstillfällen. 

Ny teknik utifrån kulturella perspektiv
Interactive Institute jobbar med att stärka utvecklingen av svenskt näringsliv, men också den offentliga sektorn och civilsamhället. Det här gör de genom utveckla ny teknik utifrån humanistiska, sociala och kulturella perspektiv. VD:n Peter Ljungstrand berättar för publiken om deras arbetsområden: vård och hälsa, utbildning, sport samt demokrati och diplomati. Han visar en rad olika projekt de arbetat med, till exempel ett där de via ny teknik försöker visualisera det bemötande patienter får i primärvården genom Virtual Reality. På frågan om vilka värden som är absolut viktigast för deras verksamhet, svarar han att heterogeniteten spelar stor roll. 
- Det finns en stor variation på olika aktörer, det är inte strömlinjeformat. Vi kan borra i väggarna utan att väsnas och vi får en massa möten med människor från alla möjliga sorters verksamheter. Det är oerhört stimulerande för oss som forskare att få finnas i det sammanhanget.

Ideella krafter i området: Truckstop Alaska
Nästa verksamhet upp på scen är Truckstop Alaska, musik- och arrangörsföreningen som startade i Majorna un-der tidigt 2000-tal av ett gäng som inte tyckte att utelivet i stan var bra. Deborah Helin berättar, tillsammans med Alexandra Andersröd och Christian Hillén, om hur man med helt ideella krafter fixade en egen klubb. 2009 flyttade verksmheten till Lindholmen då man byggde om ett gammalt tryckeri till en klubb med scen och kök. Tillsammans i föreningen har de skapat en social mötesplats där de, förutom att anordna spelningar, ses för att umgås, lagar mat tillsammans och grejar i trädgården. 
- Vi är alla väldigt olika människor i olika åldrar, från olika bakgrunder som alla samlas kring musiken. Vi har byggt upp vår lokal utan att veta om vi får vara kvar ett eller fem år till, och vi håller fortfarande på att fixa inför framtiden som kanske finns, och kanske inte. Vart ska vi flytta om vi måste flytta? Vart finns det lokaler där vi kan ta emot alla våra gäster och band, där vi skulle ha råd att vara? Vi kan inte komma på någonstans dit vi skulle kunna flytta. Be-höver vi flytta utanför stan skulle vi nog inte kunna överleva.
De akter de visar upp på Truckstop är inte de mest traditionella, utan kanske ofta mer obskyra, berättar Christian Hillén. Föreningen gör det helt utan vinstintresse, vilket gör det möjligt att välja akter som annars inte får spela ofta.
- Vi är en grogrund för mindre band som får en chans att spela genom vår modell. Sedan vi startade har vi haft om-kring 400 arrangemang, där vi ofta har tre band under en kväll. Även om vi har många spelningar som inte går så bra, så har vi också många som går väldigt bra. Vissa band som inom sin respektive genre är världsledande gör ett stopp hos oss. Som väljer oss framför de mer traditionella aktörerna i stan, trots att vi inte kan betala dem lika mycket pen-gar. Vi gör något viktigt för Göteborg som musikstad. Även om vi håller på med konstiga saker så finns det många som besöker oss och tycker om det vi gör.
Alexandra Andersröd beskriver Lindholmens geografiska placering som viktigt för föreningen Truckstop Alaska och dess medlemmar. Det ligger inte mitt i stan men det är ändå enkelt att ta sig dit. 
- Det har tagit lång tid att bygga och skulle vara svårt att bygga upp igen.

Studieförbundet Vuxenskolan
Petra Widmaier-Jaktlund är samordnare för området Musik på Studieförbundet Vuxenskolan som har lokaler i området. 
- Vi har en väldigt stor musikverksamhet, där det är ungefär 300 grupper som dansar och spelar i band. Det största av våra fyra musikhus, med i dagsläget ett trettiotal lokaler, ligger här på Karlavagnsgatan. Göteborg är väldigt känt för sitt levande musikliv, och för att kunna utvecklas som band så är det oerhört viktigt att ha replokaler. De behöver vara väl ljudisolerade och du behöver kunna ha ofta ganska dyr utrustning där om du behöver. År 2007, under nästan ett helt års tid, byggde vi upp det här. Det är ett åttiotal grupper som träffas här varje vecka och kan vara där dygnet runt. Vi har också tre utrustade studios dit även de som kanske inte har råd med utrustning kan komma och spela. Sedan start har vi inte haft ett enda problem att fylla de här lokalerna. Det finns alltså ett enormt behov av att få göra det här, att spela och att repa och göra det man älskar. Anledningen till att så många väljer att repa hos oss tror vi är framförallt det geografiska läget. Det är inte staden men det är nära att ta sig hit, det är perfekt. Standarden på våra lokaler är också bra, vi har hög säkerhet och trivsel.

Gothenburg Film Studios
Paul Blomgren Do Van är VD för Gothenburg Film Studios som sedan 2008 byggt upp en verksamhet i området som idag kan kallas för en filmby med uppemot 40 bolag som sitter i lokalerna. 
- De flesta är ganska små, som vi. Men vi har producerat en hel del. Den arena vi velat skapa från början börjar hända. Vi känner att det är en fantastisk plats att vara på, den ger oss stora möjligheter att utveckla våra verksam-heter. Däremot så är tidsperspektiven korta och vi har inga garantier att få stanna kvar. Vi får vara här så länge. Men vi behöver en tydlighet i vad området ska tjäna för syften och hur det ser ut långsiktigt, för vi vet inte vart vi ska ta vägen sen.

Framtidens Älvstaden
Många är projekten som kommer påverka området väldigt starkt i framtiden, berättar Eva Tenow från Stadsbyggnadskontoret. Hon är här för att prata om det som är planerat för området och för hela Lindholmen, som är ett av sju delområden i vad som kallas för Älvstaden. 
- Området är ungefär en kvadratkilometer stort, dominerat av arbetsplatser, skola och ungefär 1500 boenden.  Idag är det alltså inte så många som bor här, men det är också ett väldigt attraktivt område. Det händer väldigt mycket, och kommer hända väldigt mycket på Lindholmen, under väldigt lång tid framåt.
Mycket av det som planeras är visioner och inte helt spikat, bland annat möjligheten att bygga en linbana som ska gå över älven. Just planen för Karlavagnsområdet har ännu inte vunnit laga kraft. 
- Detaljplanen för Karlavagnsplatsen är det största projektet här i området idag. Det har varit uppe på samråd men är inte ännu färdigt.
I och med det stora trycket på att bygga i Göteborg har Stadsbyggnadskontoret satt igång arbetet med att ta fram ett stadsutvecklingsprogram för att kunna handskas med alla kommande utmaningar. Eva Tenow menar att det i mängden av alla visioner blir viktigt att ta ett större grepp kring stadsutvecklingen för att kunna titta på och säkerställa kvalitéer. 
- Det är väl lite fel att säga att det är ett sätt att ligga före, då det har hänt så himla mycket. Men inför framtiden kommer vi ha verktyg för att säkerställa visionen och de kvalitéer och strategier som finns med där. Hur applicerar vi visionen på Lindholmen, hur gör vi den platsspecifik? Vi kommer också försöka prata med alla för att få input, leta rätt på alla dessa utredningar som har gjorts.

Strategier för kulturplanering
Mikael Nanfeldt, chef på Kulturförvaltningens strategiska avdelning, jobbar tillsammans med sina kollegor med att ta fram strategier för hur en på ett mer konsekvent sätt kan jobba med frågor som rör kulturplaneringen i staden. Samarbetet med stadsdelsförvaltningen Lundby och den kulturella inventeringen som presenterats tidigare ikväll är en sådan strategi man tagit fram. 
- Är det något man blir viss om ikväll så är det att det finns ett oerhört stort utvecklingstryck i stan just nu. Det rusar på och man vet nästan inte vad man pratar om ibland i olika sammanhang. Hur åstadkommer vi en kulturellt hållbar stad? Det är en jätteutmaning. Något jag brukar tänka på är att, i relation till hur lång tid det tar att utveckla det sociala livet så går det ju fort att bygga ett hus. Kulturplaneringen är kort och gott en arbetsmetod som vi använder för att kartlägga kulturella resurser och sedan ta hänsyn till dem i stadsutvecklingen. Att låta dem spela roll. Det är en väsentlig fråga att bära med sig hela tiden.

Social hållbarhet och kultur
Mathias Holmberg är specialist på social hållbarhet och kultur på White arkitektkontor. Idag jobbar han bland an-nat med dialog på uppdrag av Serneke - byggkoncernen som ska utveckla den blivande Karlastaden, en ny stadsdel med handel, kontor, service och ca 2000 bostäder. Och inte minst skyskrapan Karlatornet, som planeras bli nordens högsta hus. Den här dialogen som han presenterar ikväll ska resultera i att hela stadsdelen blir hållbarhetscertifierad, vilket man gör med hjälp av ett certifieringsverktyg som heter Breeam. Syftet är att sörja för lokalsamhällets idéer,  kunskap och behov och att ta det i beaktande i byggproduktionen. De olika parterna i dialogen är dels förvaltningar och myndigheter i staden, dels den grupp som Mathias Holmberg kallar för den stora gruppen, nämligen medborgarna, invånarna i området, och dels befintliga fastighetsägare och verksamhetsutövare.  

Göteborg på världskartan
Konsult på, och också kvällens representant för, Serneke Projektutveckling AB heter Petter Ahlström och beskriver sig som den personen som ska jobba med alla befintliga hyresgäster för att hitta en lösning för nuet och för framtiden. Han hoppas och tror att byggstarten sätter igång om ett år som planerat och till dess vill man hinna träffa alla som bor, och hyr lokaler, i området. 
- Det här kvarteret som ska byggas förutsätter ju att vi tar bort de husen som finns i området just nu. Det är därför vi ska föra ett samtal framåt. Så ni som inte har sett mig än, det är inte sista gången. Jag kommer att söka upp er och jag vill väldigt gärna fortsätta den här dialogen. Vi vill lyssna på er och veta hur vi kan hjälpa till för att skapa en kontinuitet. En fortsättning för er som vill, och kan, och ett alternativ för er som inte vill vara med på den här resan. Just att ta avstamp i det befintliga har ju att göra med det vi har hört ikväll. Med Breeam som instrument kan vi säga att vi skapar en modern stadsdel utifrån social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, och på så vis sätta Lindholmen och Göteborg på Världskartan. Det är inte jättelång tid kvar så det är mycket att göra. Men det finns tid för samtal.

Stadsutveckling och medborgardialog
Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö tycker att det - vid sidan om servicenäringar, nyföretagande och annat - behövs gamla, roffiga och billiga lokaler i staden. Och de behövs hyfsat nära centrum med bra kommunikationer. 
- Sen är det klart att vi, i just de lägena, också vill utveckla ny stad. Därför är det en konkurrens om de här platserna. Jag tror vi behöver jobba med både och.
Han refererar till boken Den urbana staden – en dokumentation av makten över staden, av Catharina Thörn och Katarina Despotovic, där man granskat utvecklingen av den nya stadsdelen Kvillebäcken i Göteborg. 
- Där handlade det om en stad och entreprenörer som var helt oförstående för de här behoven. Byggnaderna som revs var inga äldre kulturbyggnader och det var ingen som överhuvudtaget tänkte på att de kunde vara värdefulla. Jag vill säga att läget har ändrats en del just på grund av den debatten som följde. Hela Ringön är en effekt av det, där vi nu säger att vi ska ta det väldigt, väldigt försiktigt och inte riva någonting. Tillföra saker möjligen, men inte ta bort så mycket saker under de närmsta 20 åren. Och det kommer behövas fler sådana områden i Göteborg. För den som undrar om ens egen lokal kommer finnas kvar så kan man inte svara ja, men man kan säga att det kanske kommer finnas en annan lokal som är billig, som också ligger bra till.
På alla dragningar följer ett tillfälle för frågor från kvällens engagerade publik. Inläggen rör en rad olika ämnen, bland annat frågor kring, och en oro för, att processen verkar ha kommit igång för sent för att kunna ta hänsyn till alla befintliga värden och de människor som befolkar platsen. 

Isabella Samuelsson 
Göteborg 2016-06-14

/ Ylva Berglund