Blogg

Göteborgs födelse

Kvinnorna i 1600-talets Göteborg

I våra samlingar har vi ett strykjärn från 1692. Det är gjort av björk, malm och med tulpanmönster – 1600-talets blomma framför alla andra. På strykjärnet står det "Maria Ternandt". Men vi vet egentligen inte så mycket om Maria. Hon var dotter till Hans Ternandt, som hade kommit till Göteborg från Frankrike och var klockgjutare. Idag tror vi att strykjärnet var en bröllopsgåva från Marias andra man Peter Arvidsson Böök till henne när de gifte sig just 1692.  Maria hade varit gift en kort tid innan men hennes dåvarande man, trädgårdsmästaren Adrian Wittman, hade dött ungefär ett år innan i en febersjukdom.

ETT STRYKJÄRN I BRÖLLOPSGÅVA
Förr gav man varandra så kallade fästegåvor. Det var ofta saker som man gjorde till varandra innan man gifte sig där både mannen och kvinnan visade att de var ett gott gifte och att deras kunskaper skulle vara bra för deras framtida gemensamma liv. Kvinnan sydde ofta en skjorta och mannen brukade producera ett redskap som kunde användas i det dagliga arbetet såsom ett mangelbräde eller ett strykjärn. Peter Arvidsson Böök var precis som Marias pappa klockgjutare och vad kunde vara bättre än att han gjorde ett vackert strykjärn till Maria och samtidigt visade sina färdigheter för sin svärfar?

DET KRÄVS NYA METODER FÖR ATT FÅ SYN PÅ KVINNORNA I HISTORIEN
Men kan vi veta något om kvinnorna i 1600-talets Göteborg? Ja, det är inte lätt! Nästan allt material som finns kvar är officiella dokument som rör handel, staden, krigsmakten och kungen. Där fanns det inte många aktiva kvinnor på 1600-talet. Men det finns andra sätt att försöka komma runt det. För kvinnor har varit döttrar, systrar, fruar och änkor. De har fungerat i relation till män och på det sättet kan vi åtminstone få en skymt av dem. Vi måste bara försöka titta på andra sätt än man har gjort tidigare.

KVINNOR STOR MAKT PÅ 1600-TALET - IBLAND
Ny forskning och nya metoder hjälper oss med detta. Det har visat sig att förmågan att hantera stora mängder data genom digitalisering har gjort att till slut skapar även undantagen mönster. Där har rättsprotokoll bland annat varit till stor hjälp. Under förhör har människor berättat sina historier som gör det möjligt för oss att hitta de andra berättelserna.  Och det har visat sig att kvinnor många gånger hade ganska stor makt på 1600-talet. Problemet var att de hade ingen eller väldigt liten makt inom områden utanför det som ansågs vara det kvinnliga och det var oftast männen som bestämde vad det var. Därför är det en spännande men väldigt komplex fråga att försöka förstå vad det innebar att vara kvinna i Göteborg på 1600-talet i Göteborg. 

Men samtidigt – är det inte väldigt komplext att försöka förstå vad det innebär att vara kvinna i Göteborg idag också?

Marie Hellervik, chef för samlingsenheten på Göteborgs stadsmuseum

Marie Hellervik berättar om ett strykjärn i våra samlingar och hur vi kan få syn på kvinnorna i historien.
Filmen visas även  i utställningen Göteborgs födelse.
Läs mer om utställningen här.
Läs mer om strykjärnet i vår databas Carlotta.

/ Marie Hellervik