Blogg

Urbanum

Kulturhus, Higab och politiken

Rum för kultur - hur ska de hanteras och skötas på kommunal nivå? I Göteborg är det främst det kommunala fastighetsbolaget Higab som äger och förvaltar stadens kulturhus. Det handlar om vitt skilda byggnader som Sockerbruket i Klippan, Annedalshuset nedanför Annedalsskolan och landskapsstugorna i Slottskogen. Även Göteborgs stadsmuseum förvaltas av Higab liksom i stort sett alla andra karakteristiska byggnader med kulturinnehåll från Feskekôrka, Stora Teatern till Gamla Ullevi. Även som lekman förstår en att det måste vara en komplex uppgift att hantera byggnadernas varierande krav på vård och utveckling och samtidigt ha förståelse för vitt skilda verksamheter.

När Higab grundades 1966 skedde det i samband med stora förändringar i Göteborgs byggda miljö. Saneringar av storformat eliminerade Östra Nordstan, stora delar av Annedal och mycket av gamla Haga. I samband med detta bildades Higab. Bolaget skulle ta fram ersättningslokaler för verkstadsföretag som tvingats flytta i samband med rivningarna. Higabs främsta uppgift var att stödja småföretag men med tiden har det förändrats. Kanske försvann den funktionen i samband med någon sammanslagning eller så har det bara successivt vattnats ur under årens lopp då bolaget ändrat kurs från stödjande till en mer kommersiellt inriktad fastighetsverksamhet. Para ihop ett fastighetsbolag med marknadsmässiga lönsamhetskrav och hyresgäster som drar sig runt på nålpengar så blir det tydligt att ekvationen inte går ihop. Det som saknas är en tydlig kommunal politik.

När Walter Ruth, ordförande i Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) var med och stred för att Sockerbruket skulle bli konstnärslokaler i slutet av 1960-talet, hade byggnaden stått tom sedan sockerproduktionen lagts ner 1958. En och annan hemlös hade bott i industribyggnaden under tiden som var rejält nedsmutsad av gamla melassrester och avföring från tusentals duvor. Både Sockerbruket och Annedalshuset har från start omhändertagits och reparerats av sina medlemmar. En lösning för att föreningarna skulle klara hyran. Utan deras underhåll och engagemang hade byggnaderna varit något annat. Den kulturella effekt som föreningarna genererat har påverkat inte bara byggnaderna i sig utan även berört de omgivande områdena. Visst är det värt något i ett hållbart Göteborg?

Enligt Walter Ruth är ytterligare hyreshöjningar att vänta. I nuläget slussas 90 procent av Sockerbrukets kommunala verksamhetsbidrag tillbaka till Higab i stället för att pengarna kan användas till meningsfull kulturverksamhet. Är det rimligt? Just nu ligger ett bordlagt förslag som ska upp i Kommunstyrelsen den 25 januari 2017. (dnr 1281/16) Stadsledningskontoret vill tillsammans med Higab se över bolagets hyresprinciper och hur dessa fungerar för stadens behov av ändamålsenliga lokaler för föreningsliv och kulturliv. Marknadsanpassad hyra för en kommersiell verksamhet, är en sak. Men hyra för en kommunalt finansierad kulturverksamhet i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - borde vara något helt annat. Kommunstyrelsen har ett och annat att diskutera.  

/ Ylva Berglund