Blogg

Göteborgs födelse

IDEALSTADEN GÖTEBORG

Göteborg byggdes med utgångspunkt i idealstaden. Göteborg var ett modernt stadsbyggnadsprojekt som byggde på principer om den perfekta staden vilka bara några årtionden tidigare hade börjar realiseras på kontinenten. Idén om idealstaden formades i renässansens Europa. Staden skulle vara symmetrisk och därmed effektivt kunna kontrolleras och försvaras. Idealstaden var en europeisk dröm som blivit en symbol för den tidigmoderna staden. I dagens Göteborg ser vi väldigt tydliga spår efter idéerna om en idealstad. Det är framförallt Stora Hamnkanalen och det vinkelräta gatunätet som finns kvar än idag.

UTOPIA - FRÅN KAOS TILL ORDNING

Städerna i 1500-talets Europa hade vanligen medeltida rötter och växte ofta fram organiskt under århundraden, ibland årtusenden. En bärande idé under renässansen var att skapa symmetri. Renässansträdgården med mittaxlar och tydliga kvarter är ett utmärkt exempel på detta. Redan under 1400-talet finns exempel på att arkitekter leker med idéer om symmetriska idealstäder. Engelsmannen Thomas More publicerar sitt stora verk Utopia 1516 vilken beskriver hur ett perfekt samhälle bör byggas upp. Detta är den grundläggande och bärande idén för idealstaden.

IDÈN OM IDEALSTADEN SPRIDS ÖVER EUROPA

Efter några trevande teoretiska försök att rita idealstäder under 1400-talet, kan vi under 1500-talet se hur arkitekter över hela Europa experimenterar med olika symmetriska lösningar på den perfekta staden. Den Nürnbergfödde målaren, arkitekten och teoretikern Albrecht Dürer publicerar 1527 exempel på idealstäder i Instruktioner angående befästandet av städer och slott där han visar symmetriska stadsplaner, men framförallt diskuterar befästandet av desamma.

ITALIENSKA ARKITEKTER UTFORMAR KONKRETA STÄDER

 Idéerna slår framförallt rot i Italien där ett stort antal förslag ritas och publiceras. Ett av de viktigare bidragen görs av Pietro Cataneo som 1554 publicerar De första fyra böckerna om arkitektur. Han presenterar runda befästa städer med symmetriska stadsplaner. En viktig nymodighet är bastionen som försvarsverk. Stadsplaner presenteras både med vinkelräta rutnätsplaner samt med radialplaner där kvarter och gator strålar in mot ett centralt torg. Båda dessa idéer lever kvar under 1600-talet men stadsplanerna med de rektangulära kvarteren kan ändå sägas bli den vanligaste typen.

Zamosc i sydöstra Polen, som grundas 1580, är den första genomförda idealstaden. Stadsplanen är rätvinklig och ritades av den italienske arkitekten Bernardo Morando.  Ett enastående konkret exempel på en radialplan är Palmanova, belägen fem mil norr om Venedig. Palmanova byggdes som en befäst handelsstad på initiativ av de styrande i Venedig. Den grundades 1593 och är en fullt genomförd befäst idealstad med en radialplan, och är till stora delar bevarad än idag.

FÖRSVAR OCH STADENS FUNKTION - TVÅ MOTSTÅENDE INTRESSEN

Idén om idealstaden innebär att två motstående intressen skall fungera inom ramen för samma stadsbildning. Det ena intresset är stadens funktion som en plats för människor att bo, vistas och handla i. Övermaktens strävan efter kontroll över handel är en av drivkrafterna för att realisera dessa idéer. Det anses generellt att vinkelräta rutnätsplaner med kvadratiska kvarter är det mest effektiva sättet att administrera och underhålla en stad. Detta står i motsats till det andra intresset vilket är behovet att skydda och försvara staden vid orostider. Ett försvarsverk blir mest effektivt om man utgår från en cirkulär planlösning. Inom en cirkulär fästningsgördel passar vinkelräta gator sämre, därför experimenterar man med radiella stadsplaner. Dessa motstående intressen gör att en stor mångfald förslag arbetas fram under 1500- och 1600-talen, vilket avspeglas både på en teoretisk nivå och på konkreta förslag som anpassas efter lokala förhållanden.

DEN HOLLÄNDSKA IDEALSTADEN

Under sent 1500-tal vidareutvecklar den holländska matematikern och arkitekten Simon Stevin den befästa idealstaden efter lokala förhållanden i Nederländerna, med flack terräng där kanalgrävandet var vardag. Amsterdam är på väg att bli världsnavet i den globala handeln och det finns stora ambitioner. Simon Stevin publicerar 1594 Byggandet av befästningar som behandlar hur befästningskonsten och städerna skall moderniseras. Han tillför framförallt och förenklat två saker: försvarsverken runt staden uppförs av jordvallar bakom en vattenfylld vallgrav och kanaler dras in i staden innanför befästningarna för att underlätta transport men framförallt för skydda handel och handelsvaror.

Göteborg på Hisingen – Karl IX:s Göteborg

Hertig Karl, senare Karl IX, ville modernisera Sverige och ämnade göra landet till en tydligare del av det kontinentala Europa. Sverige skulle bli en del av de nya globala handelsnät som i mångt och mycket styrdes från Amsterdam. Därför gav han order om att en holländsk handelskoloni skulle etableras efter moderna europeiska mönster. Simon Stevins elev från Leiden, byggmästare Nicolaus de Kemp, tillskrivs de mycket detaljerade förslag som finns bevarade. De är daterade till 1609 vilka visar en rätvinklig rutnätsplan omgärdad av befästningar som ser ut att vara direkt kopierade från Simon Stevins bok. Staden uppfattades som ett hot från den danska staten och bränns ner redan 1611 under Kalmarkrigets första år. Hur mycket som färdigställdes av Göteborg på Hisingen saknar vi idag kunskap om.   

Göteborg

Först efter att slutbetalningen av Älvsborgs lösen avslutar Kalmarkriget 1619, bestäms en ny plats för det nya Göteborg. Nu väljer man de flacka strandängarna nedanför Otterhällorna. Hur första stadsplanen såg ut vet vi inte, men efter att ha stött på berg vid grävandet av den första hamnkanalen, beslutas snabbt om ett nytt läge för kanalen. Redan 1622 är den pragmatiskt anpassade, krökta Stora Hamnkanalen, färdiggrävd mellan Otterhällorna. Den nya staden kan nu växa fram med Stora Hamnkanalen som utgångspunkt. Vi vet att stadsplanen och befästningsverken ritades av en holländare som vi idag inte vet namnet på, möjligen var Hans Flemming inblandad som tidigare hade arbetet för den svenska staten. Den äldsta bevarade planen över det slutgiltiga förslaget är från 1624 och här framgår den holländska befästa kanalstaden tydligt med en rätvinklig rutnätsplan. De främsta bevarade spåren idag efter idealstaden i Göteborg är framförallt Stora Hamnkanalen, stadens aorta, samt den rätvinkliga stadsplanen som till stora delar är intakt än idag. Men det finns fler tydliga spår, om man vet var man skall titta.

Tom Wennberg, Antikvarie/Arkeolog på Kulturmiljöenheten vid Göteborgs stadsmuseum

Tom Wennberg berättar mer om idéerna bakom idealstaden.
Filmen visas även  i utställningen Göteborgs födelse.
Läs mer om utställningen här.

/ Tom Wennberg