Blogg

Urbanum

Från kulturplaneringsstrategi till Truckstop Alaska

På nationell nivå blir signalerna allt tydligare när det gäller kulturens betydelse i stadsutveckling. För att öka kulturens möjligheter att bidra till en hållbar stad formuleras en ny kulturplaneringsstrategi på kulturförvaltningen i Göteborg. Samtidigt hotar den snabba stadsomvandlingen det fria kulturlivet, bland annat det som produceras på alternativa musikscener.  

Propositionen för gestaltad livsmiljö kom i våras från regeringskansliet. På nationell nivå pekar den ut allas vår möjlighet att vara med och påverka vår gemensamma livsmiljö. Konst och kultur ska fortfarande finnas kvar i sin egen rätt, men dess potential att påverka samhällsbygget har sällan varit tydligare formulerad än i den här propositionen. Nu ska kulturens närvaro göra staden mer hållbar, jämlik och mindre segregerad. Ingen liten uppgift, men det visar på vilken dignitet som tillskrivs kultur, arkitektur och design i stadsutvecklingen. Parallellt med det nationella, pågår det lokala arbetet med kulturens roll eftersom det politiska uppdraget kräver att Göteborgs kulturförvaltning utvecklar sitt sätt att arbeta.

 – Politikerna blir allt mer intresserade av kreativitet och vill se en aktivitet inom området. Det ligger i ropet, säger Sara Schütt som är utvecklingsledare på kulturförvaltningens strategiska avdelning och arbetar med att ta fram en kulturplaneringsstrategi.

Floridas avbön

Sara Schütt tror att det politiska intresset delvis är ekonomiskt kopplat eftersom kreativa näringar också kan betraktas som näringspolitik. Det kan finnas pengar att tjäna på kulturens potential och näringslivet visar intresse. Detta trots att gurun inom området, Richard Florida, mer eller mindre gjort avbön när det gäller hans koncept om den kreativa klassen och dess påverkan på stadsutvecklingen (Se mer http://www.creativeclass.com/richard_florida ). Men kulturens möjlighet och samhällsnytta pågår oavsett Floridas teorier. På förvaltningsnivå handlar det om att både peka ut och ibland förvalta kulturens värde men också om att möjliggöra för den att växa liksom att förtydliga hur ansvaret för detta ska fördelas på staden som helhet.

Jag tycker att det handlar väldigt mycket om kulturförvaltningen som aktör i staden, om att vässa sig och kommunicera på ett annat sätt om de här frågorna. Skanska hade ganska nyligen ett seminarium om kultur, White släppte sitt manifest i Almedalen förra året: Kultur i stadsutvecklingen. Det är väldigt positivt att privata aktörer visar engagemang för kultur och konst men det sätter också press på oss offentliga aktörer. Vi behöver bli mycket tydligare, säger Sara Schütt.

Prioritering viktig

Och det brådskar med att kulturförvaltningen tar en tydligare plats i planeringen när det gäller kulturområdet. Sara Schütt menar att uppgiften med att prioritera bland pågående och kommande stadsomvandlingsprojekt troligen kommer hamna på den nya stadsutvecklings­enheten på Göteborgs stadsmuseum. Men i samarbete med ansvariga från Göteborgs konst, kulturstöd och bibliotek för att  förvaltningen ska kunna prata med en röst i relation till andra förvaltningar och intressenter.

När vi frågar andra förvaltningar vad de ser för behov, så svarar de: Vad är det ni vill? Vad har ni för ambitioner? Berätta det så försöker vi lösa det tillsammans men ni måste hålla i taktpinnen, säger Sara Schütt.

Kulturnytta

Vi lämnar Sara Schütt och hennes arbete med att formulera Göteborgs kulturplaneringsstrategi och tittar istället närmare på den pågående stadsomvandlingsprocessen på Lindholmen som påverkar både befintliga kulturvärden och kulturutövare. Inte minst för att kulturproduktion i allmänhet ofta behöver oömma ytor och billiga hyror, något som hamnar på undantag så fort ett område går in i detaljplansläge. Ett exempel är den alternativa musikscenen Truckstop Alaska, som ligger vägg i vägg med planen för den nya Karlastaden. Den här musikscenen har vuxit fram genom att en grupp entusiaster lyckats så bra i sitt arbete att ”Trucken” inte bara blivit en viktig kulturverksamhet i Göteborg, utan även fått internationellt renommé. Många debattartiklar har skrivits med anledning av hotet mot Truckstop och de replokaler som ligger i en angränsande byggnad (se mer på http://www.gp.se/om/Truckstop%20Alaska). Det de fria kulturaktörerna hävdar, genom Göteborgsförslaget Karlavagnen Lever, är den unika kulturnytta som genereras på den här platsen och dess betydelse för Göteborg. Att replokaler och alternativa musikscener hotas och rivs är en förlust för staden och dess invånare, menar kulturaktörerna. Om vi stannar där och ser på ”Trucken” och replokalerna utifrån ett renodlat kulturperspektiv och bortser från målkonflikter kopplade till alkohollagstiftning, bullernivåer och annat som komplicerar bilden - räcker det för att verksamheten ska kunna vara kvar?

Om Truckstop var ett fornminne

Utgår vi från inventeringsverktyget Kulturkonsekvensanalysen (KKA), som ännu bara är på teststadiet men som planeras ingå i den kommande kulturplaneringsstrategin, så finns det flera kulturvärden att beakta. Dessa är:

  • Kulturmiljövärden
  • Permanenta och tillfälliga strukturer för mötesplatser och sociala och kulturella knutpunkter
  • Estetiska värden
  • Skapande och medskapande kreativa verksamheter, näringar och aktiviteter
  • Identitetsskapande värden och symboler.

Truckstop hade enkelt kvalat in under flera av rubrikerna som tas upp i KKA som mötesplats, kreativa verksamheter men även identitetsskapande värde. Men utan att bryta mot lagen går det att lägga ned "Trucken" idag. KKA-matrisen är ännu bara en test och dess värden har ingen juridik som stöttar upp förutom kulturmiljövärdet som varit lagskyddat länge. Hade Truckstop kunnat rubriceras som fornlämning hade argument för ett bevarande kunnat hämtas från 2 kapitlet 3 § i Kulturmiljölagen. Skillnaden på lagutrymme mellan de som har och de som inte har lagskydd i matrisen, visar hur viktigt det är att arbetet med kulturplaneringsstrategin och KKA kommer på plats, godkänns i kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela staden. Först då finns det en bättre möjlighet att stödja kulturverksamheter, även när det är högkonjunktur och stadsomvandlingen går fort. Med stärkta styrdokument kan Göteborg bli en mer hållbar stad där olika former av kulturnytta bättre kan bidra till bygget av en hållbar stad. Även om ett utökat lagutrymme för alternativa musikscener, fortfarande finns kvar att formulera. Vem fångar den bollen?

/ Ylva Berglund